Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Hastfehr ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ska tidehvarfvet, död sannolikt 1658
aom komminister i Skara stift, för
fattade en Jwle comoedia (1639?), som
handlar om de vise männens besök
i Betlehem.
Hastfel&r, Fredrik Vilhelm,
ekonomisk skriftställare, f. 1722, d. 1768
som f. d. löjtnant, utgaf bl. a. en
Utförlig och omständlig underrättelse om
fullgoda fårsans och skötsel (1752), som
öfrersattes på flere språk och mycket
länge ansågs för den bästa
färskotsel-handbok i Europa.
Hansen, Reinhold, finsk historiker
och arkäolog, har utgifvit en
histo-risk-arkäologisk beskrifning af Kuustö
slott (1881—84), redigerat de af finska
statsarkivet utgifna Bidrag tiU
Finlands historia (från 1881) ra. m.
Hanswolff, Karl Ulrik von,
samlare, f. 1791, d. 1843 som f. d.
vicegu-vernements-sekreterare på S:t
Barthélémy, efterlämnade åtskilliga
handskrifter, af hvilka en del under titeln
Hauswolffiana delvis offentliggjordes
i Crusenstolpes “Portefeuille“ (d. 4).
För öfrigt utgaf han i bearbetning
från tyskan Teckmngar utur
sällskaps-lifvet i Nordamerikas f örenta stater
(1835).
Haxthansen, Märta Charlotta
Aurora von (född GyUenhaal), pseud.
Klara Kuhlmann, novellist, f. 1830,
gift med den danske
legationssekreteraren F. von Haxthausen, har
utgifvit tvänne band noveller under titeln
Från Svenska Hem (1883 och 1884)
Hazälins* 1. Johan August H,
militär-skriftställare, publicist, f.
1797, blef 1810 kadett, 1814
underlöjtnant vid dåv. fältmätningsbrigaden
af ingeniör-kåren, 1821 löjtnant, 1829
kapten, 1843 öfverste-löjtnant i armén,
1844 major i topografiska kåren och
adjutant hos Oskar I, 1848
öfverste-löjtnant i nämda kår, 1850 öfverste
i armén, 1856 chef for topografiska
kåren och 1862 general-major. 1830
—57 var han lärare vid Marieberg,
och 1831—56 förestod han en af
honom själf upprättad läroanstalt for
bildande af officerare. 1823 blef han
ledamot af
krigsvetenskaps-akade-mien, och 1843—68 var han dennas
sekreterare. Död 1871. H. var mycket
flitig som författare. På den svenska
militär-bildningen utöfvade han ett
djupgående inflytande genom sin
Lärobok i artilleriet (1833, 4:de uppl. 1865)
och sin Lärobok i befästningskonsten
(1836, 3:dje uppl. 1864). Bland hans
öfriga krigsvetenskapliga arbeten
märkas: Om lämpligaste sättet för
officerares bildande (1824, i krigsv. akad:s
handl.), Tankar om den topografiska
teckningskonsten (1830, ibd.), Om
stående härar och folkbeväpning (1837,
ibd.), Föreläsningar öfver krigskonsten
(l:sta d. 1839), Krigsundervisning i
främmande länder (1842—44, i krigsv.
akad:s handl.; i aflr. 1847), Kriget
mellan Tyskland och Frankrike (två
uppl. 1870) m. fl. För reform i
undervisningsväsendet kämpade H.
genom tvänne broschyrer, Om
studentexamen och elementarläroverkens brister
(1843) samt Om läroverksfrågorna
(1846, mot F. F. Carlson). Bland
hans öfriga skrifter må framhållas:
Om en ministerstyrelses lämplighet för
Sverige (1836, aftryck af uppsatser i
Statstidningen), Om ståndsval och
allmänna val (1844), Pehr Adam JVallmarh
(1858) och August von Hartmansdorff
(1864). I dec. 1851, efter att förut
ha tagit afsked ur konungens stab,
böljade H. utgifva den i hufvndsak
konservativa, men i flere hänseenden
liberala Svenska tidningen, och ehuru
han 1856, då han blef chef for
topografiska kåren, upphörde att vara
den synlige utgifvaren, fortfor han
att vara den egentlige ledaren ända
till 1859, då tidningen måste
nedläggas af brist på prenumeranter.
2. Hans H., den förres broder,
militär-skriftställare, f. 1827, d. 1866
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
