Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Hastfehr ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
som kapten, författade ett arbete om
Krigsväsendet i Schweiz (utg. 1867).
3. Hjalmar H., den förres
kusin, agronom, f. 1829, har utgifvit:
Föreläsningar i praktisk
landthushåU-ning (1862), Svenska landtbruket, dess
framtid och förhoppningar (1870) m. m.
4. Artur Immanuel H., den
först-nämdes son, etnograf, språkforskare,
f. 1833, blef 1854 student i Upsala,
1860 filos, doktor, s. å. lärare vid nya
elementarskolan i Stockholm och 1864
lektor vid lärarinne-seminariet i
nämda stad. 1868 tog han afsked
ur statens tjenst, for att egna sig
uteslutande ät literär verksamhet.
Samma år utgaf han dels en läsebok,
kallad Fosterländsk läsning för barn
och ungdom (2:dra uppl. 1869), och
dels en uppsats Om det svenska
bibel-öfversättningsarbetet (aftr. ur Sv. litt.
tidskr.), hvilken ej blef utan sina
följder. Efter att 1869 ha varit
sekreterare vid det nordiska
rättstaf-ningsmötet offentliggjorde han tvänne
märkliga afhandlingar Om svensk
rättstafning (I, “Om rättstafningens
grunder“, 1870; II, “Redogörelse för
nordiska rättstafningsmötets förslag“
o. s. v., 1871), hvilka väckte stort
uppseende och fortfarande utgöra det
vigtigaste inlägget i den ännu
pågående rättstafningsstriden. Sedan
1872 har H. hufvudsakligen varit
upptagen af att anskaffa och ordna
de skandinavisk-etnografiska
samlingar, hvilka från 1879 kallats
Nordiska museet och numera af sin
upp-hofsman blifvit öfverlämnade åt
staten. För att göra allmänheten
bekant med dessa samlingars
kulturhistoriska betydelse är H. sysselsatt
med redigerandet af tvänne
skriftserier: Minnen från nordiska museet
(sedan 1879) och Bidrag till vår
odlings häfder (sedan 1881). I sistnämda
serie har han själf författat en
samling skildringar lTr de nordiska
folkens lif (1882).
Hebbe* 1. Gustaf Klemens H.r
(pseud. Junius), historiker, publicist,
f. 1804, juris doktor och f. d.
professor vid högskolan i Columbia,
har på engelska utgifvit åtskilliga
arbeten, bl. a. An universal ldstory
a series of letters (2 d. 1847—48,
2:dra uppl. 1849 under titeln
An-eient universal history; af d. 3
ut-kommo ett par häften 1850), samt
på svenska ett digert verk: Carl
XV, politiska tilldragelser i Europa
från 1814 t. o. m. 1876 (1876—77). Af
ekonomiska skäl nödgades H. tidigt
lämna Sverige, men fortfor att från
utlandet skrifva politiska artiklar i
Svenska tidningar. o
2. Vendela H. (född Astrand,
psdud. Lima m. m.), den förres
hustru, vitter författarinna, f. 1808,
blef efter några års äktenskap skild
från sin man, när denne
lämnade Sverge, och såg sig derefter
föranlåten uppträda på den
literära banan. Hon försökte sig inom
både lyriken, epiken, dramatiken och
öfversättningskonsten. Bland hennes
berättelser märkas romanerna
Ara-bella (1841), Brudame (1846),
Tvillingbrodern (1851) och Lyeksökame (s. å.)
äfvensom åtskilliga ej särskildt
ut-gifha noveller. Bland hennes
teaterstycken hafva Dalkullan och Slaget
vid Helsingborg blifvit uppförda, men
ej tryckta. — Hennes dotter,
operasångerskan Signe IL, har som
författarinna gjord sig känd genom
åtskilliga tidningskorrespondenser.
Hedberg. 1. Fredrik Gabriel H,
finsk teolog, f. 1811, kontraktsprost
i Åbo stift, har utgifvit: Bietism och
christendom (1845), Verklärans
vederläggning och evangelii försvar (1847
—51), Den enda salighetens väg {1851,
3:dje uppl. 1856), Trones lära till
saligheten uti den helige aposteln Bmli
sändebref till de epheser (1853, flere
uppl.) m. m.
2. Frans Teodor H, dramaturg, no-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
