Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Hierta ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ska institutet, har utgifvit några
populära medicinska arbeten:
Renhåll-ningsväsendet i städer ur hälsovårdens
synpunkt (1877), Bidrag till kännedom
om luftens beskaffenhet i skolor (1880,
i Nord. med. ark.), Om luften i våra
bostäder (1881, i Bibi. för hels.) m. m.
Dessutom har han redigerat den af
läkaresällskapet utgifna tidskriften
Hygiea (från 1881) och ett Bibliotek
för hälsovård (frän s. å).
Hierta (Hjcrtd). 1. Hans H. Se
Järta,
2. Johan Gustaf H.f publicist,
politisk skald, f. 1791, tjenade föret som
militär och utnämdes 1821
tillöfver-stelöjtnant i armén, men tog 1830
afsked, på grund af sin ekonomiskt
dåliga ställning, och egoade sig
der-efter åt publiciteten. Yid 1823 års
riksdag, då han slöt sig till
oppositionen på riddarhuset, valdes han till
fullmäktig i rikets ständers bank, men
äfven från denna befattning tog han
afsked, 1832. Sin egentligen
publicistiska verksamhet böljade H. 1829,
då han uppsatte den oppositionella
tidningen Medborgaren, hvars förnämste
medarbetare var K. H. Anckarsvärd,
och under ideligen fortsatta
trakasserier från indragningsmaktens sida
fortfor han med redigerandet af denna
tidning (hvars namn dock ofta
förändrades) ända till sommaren 1832, då
den ansvarige utgifvaren sattes på
fästning. Derefter var han till 1851
medarbetare i tidningen Aftonbladet
hvarest han 1839—40 skref en
uppseende-väckande artikelserie, sopa i
bokform trycktes under titeln
Återblick på det förflutna, med af seende på
det tillkommande (1840). Under tiden
försökte han vid några tillfällen
grunda nya tidningsföretag (Stockholms
veckoblad 1838—39, Budbäraren 1851
—52), men hade ej lyckan med sig.
På 1840-och 1850 talen var han en
bland de mest inflytelserike
“skrif-kunnige“ inom bondeståndet och för-
fattade derunder åtskilliga politiska
uppsatser: De af bondeståndet . . . till
konstitutionsutskottet hänvisande: förslag
i:o till val af riksförsamlingen; 2:o
till förändringar i regeringsformen och i
öfrige grundlagar.. . (1845),
Reservation af B. Gudmundsson i fråga
om nationalrepresentationens
ombildning (1848), Bondeståndet och
bränvins-bevillningen (1855) m.fl. H. försökte sig
äfven som politisk skald och tog
der-vid till mönster Béranger, af hvars
sånger han i öfversättning utgaf en
vald samling (1833). Bland hans egna
vitterhetsarbeten märkas
Tryckfrihets-harpan (tvänne häften 1838), Czarens
besök (s. å.) och Bragursharpan (1840).
H. dog 1859. Se Blanches “minnes
bilder“.
3. Lars Johan H.f den förres
syss-ling, publicist, f. 1801, blef 1814
student i Upsala, 1821 filos, magister
och s. ä. juris kandidat, lät derefter
inskrifva sig i åtskilliga ämbetsverk,
blef 1825 notarie i bergskollegiet,
förestod sedan bergmästaresysslor och
innehade domareförordnanden, men
drogs alltmer öiver till den politiska
och publicistiska banan. Efter att
hafva tjenstgjort i riddarhuskansliet
vid 1823 års riksdag och derefter
genom åtskilliga tidningsartiklar
upp-öfvat sin stilistiska talang, utgaf han
under 1828—30 års långa riksdag,
då han jämväl var röstegande
ledamot af riddarhuset, i förening med
Crusenstolpe en riksdagstidning som
rönte mycket stor framgång. Från
eget tryckeri började han derefter, i
december 1830, utgifva den
oppositionella tidningen Aftonbladet (se d.
o.), som inom kort erhöll ett ofantligt
stort inflytande på de offentliga
ärendenas gång. Såsom grundläggare af
detta tidningsföretag, hvars tillvaro i
böljan många gånger hotades ai åtal
och indragningar, intager H. en bland
de främsta platserna i den svenska
prässens historia. Efter att under
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
