Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Knös ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Knös
skrifning på Krig sma/nn askolor i
Finland (1832), på Gamla Finland eller
det fordna viborgska guvemementet
(1833) m. m.
2. Sofia Margareta von K. (född
Zelotv), romanförfattarinna, f. 1797
på Gräfsnäs i Yestergötland, bl ef 1820
gift med dåv. majoren, sedan
öfver-sten, friherre L. S. von Knorring.
Allt ifrån 1827, då hon angreps af
en svår lunginflammation, led hon
af ett kroniskt bröstlidande, som
un-dergräfde hennes kroppskrafter och
ofta qvarhöll henne på sjukbädden.
Död 1848. Friherrinnan K. var en
ovanligt rikt utrustad natur. Som
författarinna framträdde hon
offentligt först 1834, med romanen
Cou-sinema, som hon ursprungligen
skrif-vit endast för att trösta en yngre
syster. Då detta arbete rönte stort
bifall, fortsatte hon ifrigt sin
författarverksamhet och riktade vår
lite-ratur med följande förträffliga verk:
Vännerna (1835), Qvinnoma (1836),
Axel (s. å.), lUusionerna (s. å.),
Stånds-paraUeler (1838), Xante Lisbeths 19:de
testamente (s. å.), Skizzer (två saml.
1841—45), Torparen och hans
om-gifning (1843), Förhoppningar (1843
—44), Bref titt hemmet under en
sommarresa 1846 (1847), Sagan om
prinsessan Eosalinda etter foglames
konungarike (1848) och Mina minnen
(1861 i Aftonbladet, fragm.), alla
med undantag af de bägge
sist-nämda, under pseud. “förf. till
Cou-sinema”. Friherrinnan K. skildrade
med förkärlek de högre kretsarna
och lade i dagen starka
aristokratiska sympatier, ehuru hon å andra
sidan ej blundade för den förnäma
världens flärd och granna dårskaper.
Någon gång tecknade hon äfven det
lägre folkets lif och
föreställningssätt, och hennes roman “Torparen“
är i konstnärligt hänseende ett af
hennes mest lyckade arbeten. Hon
var i besittning af en stor mänsko-
243
kännedom samt egde en både fin
och skarp förmåga att iakttaga ej
allenast yttre föremål och händelser,
utan äfven rent psykologiska
företeelser. Hennes framställningssätt är
lifligt, frisk och elegant, ofta jämväl
qvickt och lekande. Men hennes
skildringar ega “hvarken den
originalitet, den humor och naiva
åskådlighet eller den idealiska renhet och
sedliga höghet, som göra Fredrika
Bremers bästa teckningar så
förtjusande“.
3. Erik Oskar von JT., reseskildrare,
f. 1822, öfverstelöjtnant i armén,
har utgifvit: Minnen från 1849 års
danska fälttåg ... af en svensk
frivillig (1864), Två månader i
Egypten (1873), Genom Lappland, Skåne
och Seeland (1874) m. m., hvarjåmte
han skrifvit noveller, skisser m. m.
i flere tidningar, tidskrifter och
kalendrar. Sedan början af 1884 har
han utgifvit tidskriften Läsning *
hemmet.
KnöS. 1. Anders Olofsson JT.,
teolog, f. 1721, d. 1799 som teologie
doktor och domprost i Skara, var en
bland Sverges produktivaste och mest
värderade teologiske författare. Han
utgaf: Institutiones theologia practica
(1768), Anmärkningar öfver
psalmboken och dess förbättring (1769),
Ca-techetiska föreläsningar (1779—80)
m. m.
2. Olof Andersson JT, den förres
son, historiker, bibliognost, f. 1756,
d. 1804 som lektor i Skara, var en
sällsynt flitig och noggrann historisk
forskare. De vigtigaste bland de af
honom utgifna arbetena äro
Historióla Iliteraria poetarum Vestrogothia
latinorum (1776—96), Historia
academice upsaliensis (IV—VIII, 1783—95)
och Analecta epistolarum in primis
historiam et res litterarias Suecia
il-lustrantium (1787). Af ännu större
betydelse äro de af honom
samman-skrifha, i handskrift efterlämnade
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
