Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kol ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
smärre skrifter i teologiska och
ekonomiska ämnen.
Krettger (Krueger). 1. Johan
Henrik Khistoriker, f. 1782, d. 1858
som amiral, utgaf : Om ångmaschiner och
deras användande (1883), Kort
framställning af svenska skärgårdsflottans
bedrifter (1845), Sveriges förhållande tül
bar baresk-staterna i Afrika (1856) m. m.
Led. af krigsv. akad. 1817. Led. af
vet. akad. 1857.
2. Johan Kristian K., den förres
son, jurist, f. 1818, sekreterare och
ombudsman vid Lunds högskola, har
utgifvit: Om indirekt bevisning (1861),
Försök till framställning af den
svenska bevisn ing er ätten (1871),
Huf-vuddragen af utländingars
rättsförhållande i Sverige (1876, i Tidskr.
för lagst.), Het ariska elementet i den
fomsvenska familjens och slägtens
organisation (1881, tr. som man.),
Studiet’ rörande de agrariska f
örhållandenas utveckling i Sverige tül slutet af
unionstiden (1882, tr. som man.)m.m.
Krigholm* Anders, predikant, f.
1793, d. 1868 som komminister i
Strängnäs stift, utgaf: Christeliga
predikningar öfver de årliga sön- och
Högtidsdagars evangelier (1834) samt
Afton-sångspostilla eller christliga predikningar
öfver de årliga sön- och högtidsdagars
epistlar (1837).
Krigsmaniia-sällskapet* Se
Krig svetenskaps-akademien.
Krigsvetenskaps-akademien,
ett af staten skyddadt samfund till
krigsvetenskapernas främjande,
stiftades d. 12 nov. 1796, kallades till en
böljan Svenska krigsmannasällskapet,
fick 1804 sitt nuvarande namn och
erhöll 1870 sina nu gällande stadgar.
Samfundet håller sammanträde
merendels åtta gånger om året. Det har ända
sedan sin stiftelse offentliggjort sina
”handlingar”, och sedan 1833 har
det utgifvit Krigsvetenskaps-akademiens
handlingar och tidskrift, som före 1870
utkom i 12 häften, men derefter
utkommit i 24 häften årligen.
Kristian II, konung i Danmark
och Norge 1513—23 samt i Sverige
1520—21, f. 1481, d. 1559 som
af-satt, har gjorts till föremål for
poetisk behandling af Edv. Evers, i
skådespelet “Kristian 11“ (1881).
KristhiA, regerande drottning, f.
1626, blef vid sex års ålder Gustaf
II Adolfs efterträderska på Sverges
tron, afsade sig regeringen 1654 och
dog 1689. Hon var en varm
beskyd-darinna af konsten och vetenskapen,
införde till Sverge det franska
hof-dramat, upprättade på slottet en
teater samt lät der uppföra s. k. balletter,
ett slags allegoriska rimmade
skådespel med sång och dans. Hennes lif
har poetiskt behandlats af T. G.
Rud-beck, i komedien “Drottning Kristina
vid sexton år“ (1839, bearb. efter
franskan), K. D. af Skogman, i den
historiska fantasien “Drottning
Kristinas sista regeringsår“ (1846), K.
F. Ridd erstad, i skådespelet
“Drottning Kristina i Italien“ (1848), J. Ch.
Stjemström, i skådespelet
“Drottning Kristina“ (otr.), Yilh. Stålberg,
i romanen “Kristina“ (1861), K.
Snoilsky, i diktcykeln “Kristina“
(1881) m. fl.
Krok. 1. Johan Feter K, satiriker,
f. 1791, d. 1868 som en i Sveriges
vest ra landskap mycket betrodd
sakförare, utgaf en mängd satiriska skrifter,
bl. a. Maxel (1830, en parodi på den
tegnérska dikten ”Axel”, med ett
företal om literärt beröm och tadel i
allmänhet), vidare Foetisk mosaik (s. å.),
Komiskt lexikon (2 d. 1830—34) m. m.
2. Totgny Ossian Bolivar Napoleon
K., botaniker, f. 1834, kollega i
Stockholm, har utgifvit Svensk flora
för skolor (I. 1883, tills, med S.
Almqvist) och några smärre botaniska
skrifter.
3. Se Krook.
Krook* 1. Samuel K., astronom,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
