Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Lagercrantz ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
stort anseende, trots det ojämna,
mindre goda framställningssättet. Hans
”sammandrag”, som trycktes i nya
upplagor, öfv ersattes till franska och
blef derigenom för utlänningar en
hufvudkälla för kunskapen om vår
historia.
Lagercrantz, Karl Gustaf,
matematiker, f. 1816, d. 1867 som
statsråd och chef for finans-departementet,
utgaf Mekanikens elementer (1855)
m. m.
Lagergren, Anders,
läroboksförfattare, teolog, f. 1802, d. 1867
som e. o. hofpredikant och prost i
Lunds stift, utgaf Fysisk och politisk
geografi (1831), Berättelser ur allmänna
historien (1832—33), Om de andliga
rörelserna i Sverige (1 h. 1855) m. m.
Lagerhjelm, Fer, fysiker,
mineralog, f. 1787, d. 1856 som
fullmäktig i järnkontoret och f. d. assessor i
bergskollegiet, utgaf Hydrauliska för•
sök (2 d. 1818—22, tills, med
For-selles och Kallstenius) samt en mängd
smärre naturvetenskapliga uppsatser
och ett par politiska ströskrifter.
Led. af vet. akad. 1815. Led. af
krigsv. akad. 1819. Led. af mus.
akad. 1825.
Lagerlöf, Fer {Fetrus), skald,
f. 1648, blef 1665 student i Upsala
och väckte redan ett par årderefter
stort uppseende såsom författare af
latinska qväden. 1675 blef han filos,
kandidat och utgaf en akademisk
af-handling, men ”ville af
anspråkslöshet ej taga lagern”. Såsom lärare
for riksrådets K. Flemings son fick
han 1679 anträda en resa till utlandet,
der han af mången lärd var känd
genom ryktet, och efter återkomsten
1681 antogs han till bibliotekarie
och sekreterare hos rikskanslern M.
G. De la Gardie. 1682 utnämdes han
till professor i logik i Upsala, 1684
till professor i poesi och 1687 till
professor i vältalighet. 1695
kallades han till rikshistoriograf. Död
1699. Som latinsk poet och vältalare
förskaffade sig L. ett så stort anseende,
att han i mängas tanke såsom sådan
ej haft sin like i Sverge. Äfven
som skald på svenska språket intog
han ett mycket framstående rum,
genom ett par salmer (öfversättningar,
n:o 328 och 332 i 1819 års salmbok),
åtskilliga herdedikter,
tillfällighetsdikter m. m. Hans mest bekanta
qväde, en Sang tid Elisandra, var
under lång tid föremål för en mängd
härmningsforsök. Äfven somästetiker
gjorde sig L. känd, genom sin
Intro-ductio brevis ad poesin suecanam,
hvilken innehåller början till en
framställning af diktarterna. Dessutom
författade han en del af texten till
praktverket Suecia antiqva et hodiema,
några akademiska disputationer m.
m. Hans Oration es, programmata ac
carmina varia utgåfvos 1780 af S.
Älf, hans Samlade vitterhetsarbeten
1859 af Hanselli och Eichhom. Som
svensk skald utmärkte sig L.
företrädesvis genom sin täckhet, sin
naturlighet och sin omsorgsfulla
versbehandling. Det svenska språket vann
genom honom mycket i mjukhet och
bildbarhet.
Lager St ed t, Kils Gerhard
Vilhelm, botaniker, f. 1847, filos, doktor,
läroverks-kollega i Stockholm, har
utgifvit Lärobok i naturkunnighet (1878,
tills, med S. Almqvist, nya uppl.)
m. m.
Lagerström, Magnus*
öfversät-tare, f. 1691, d. 1759 som tit.
kommerseråd, införde Holberg och Molière
i den svenska literaturen, öfversatte
uppbyggelse-skrifter af Bunyan m. fl.
Deijämte utgaf han: Stockholms
stads-ordinantier, påbud . . . till 1718 års
slut (1731—34), Kongl. och andra
förordningar angående auctions- och
adressverket i Stockholm (1731) m.
m. Led. af vet. akad. 1748. Se
K. Warburgs skrift om Holberg s.
16-28.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
