Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Laurell ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Leffler. 1. Erik Daniel X.,
historiker, i. 1761, d. 1807 som kyrkoherde i
Upsala stift, författade ett äreminne
öfver Jakob De la Gardie (1794
be-lönt med svenska akademiens dubbla
pris; i akad:s handl.), en historik
öfver skådespelen i Koma (1788—
—90) m. m.
2. Sven Peter X., öfversättare,
publicist, f. 1776, d. 1850 som
medicine doktor och boktryckare i Upsala,
ölversatte på tyska Benjamin Höijers
afhandling om den filosofiska
konstruktionen och E. G. Geijers “Svenska
folkets historia“, öfverflyttade till
svenskan åtskilliga främmande arbeten
samt redigerade Tidning i blandade
ämnen (1811, tills, med Em.
Bru-zelius), och Correspondenten, tidning för
politik och litteratur (tills, med dens.
1831—32, ensam 1833—50). Hans
största betydelse torde dock ligga
deri, att han tillsammans med
Bru-zelius i eftertryck utgaf BibUothek der
deutschen classiker (76 band), ett
företag, hvarigenom han i Sverge spred
kunskapen om den här förut så litet
kända tyska literaturen.
3. Otto Emanuel X., filolog f. 1816,
grosshandlare, f. d. språklärare, har
utgifvit Tysk spraklära (1842), Nytt
tyskt och svenskt lexikon (1844),
Tetra-glottlexikon (1852—55, tills, med
Öhr-lander) m. m.
4. Magnus Gustaf (Gösta)
Mittag-X., den förres slägting, matematiker,
f. 1846, blef 1865 student i Upsala,
1872 filos, doktor och s. å. docent i
matematik, utnämdes 1877 till
professor i samma ämne vid högskolan
i Helsingfors och kallades 1881 till
professor i ren matematik vid
högskolan i Stockholm (den förste, som
erhöll professur vid denna högskola).
1882 grundläde han den fortfarande
af honom redigerade internationella
tidskriften Acta mathematica, som är
samtidens förnämsta organ för
matematisk forskning. L. har i Sverge in-
fört studiet af de analytiska
funktionerna. Hans förnämsta arbeten äro:
Om skiljandet af rötterna till en synek
-tisk funktion af en variabel (1872, i
Ups. univ. årsskr.), En metod att komma
i analytisk besittning af de elliptiska
funktionerna (1876) och Sur la
representation analytique des fonctions
mono-genes informe d’une variable
indépendante (1882, i Acta mat.) Led. af vet.
akad. 1883.
5. Leopold Fredlik (FHts) Alexander
X., den förres broder, filolog, f. 1847,
sedan 1881 e. o. professor i svenska
språket vid Upsala högskola, har
utgifvit: O:, ’ *sonantljuden i de
sr~’-ska aUm> °72), Npgpa
fysiologi "’•*nde
konsonant!/ • - *
årsskr / ■
tillägg
omlju ’t , ‘ ; 1
f. fil. w ;
i och ei i de
i Ups. univ. årsskr.,,
satser under den
gemensau.-Smâm’e uppsatser i svensk språkjot
ning (1880) m. m.
6. Anne Charlotte X., den förres
syster. Se Edgren.
7. Johan Anders X.. den förras
syssling, nationalekonom, f. 1845, filos
doktor, har utgifvit Lie schtcedischen
zettelbanken (1876, 2:dra uppl. 1879)
och Gh’undlinier till nationalekonomien
eUer läran otn folkens allmänna
hushållning (1881) samt botaniska och
nationalekonomiska uppsatser i in*
och utländska tidskrifter och
tidningar.
Lefrén. 1. Lars Olofsson X.,
orientalist, teolog, f. 1722, d. 1803 som
teologie professor i Åbo, gjorde
omfattande vetenskapliga forskningar och
nedlade frukten af dessa i ett stort
antal akademiska afhandlingar. Isin
ungdom sysselsatte han sig äfven med
vitterhet.
2. Johan Peter af X., den förres
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
