Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Levisson ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
vetenskapliga smärre skrifter,
litera-tur-kritiker m. m.
Lidner (förut Liedner), Bengt,
föddes i Göteborg d. 16 mars 175? (ej
1759). Redan på våren 1759
förlorade han sin fader, organist vid
domkyrkan derstädes, och 1771 sin moder,
som 1762 ingått nytt gifte med Samuel
Aurell, som var tjensteman vid
ostindiska kompaniet och dog i oktober
1786. L. böljade tidigt rimma.
Redan som gymnasist höll han i maj
1772 på Göteborgs gymnasium ett
andligt tal på vers samt
offentliggjorde tid efter annan strödda
skaldestycken. 1774 blef han student i
Lund, hvarest han s. å. disputerade
pro exercitio, men efter fyra
terminers vistelse derstädes, under
hvil-ken tid och möjligen äfven
sedermera han understöddes af baron
Patrik Alströmer, försvann han
plötsligt af okänd anledning från
akademien, ehuru han skulle responderaför
en redan tryckt afhandling.
Uppgiften att L. i jan. 1776 af sin
styf-fader affärdades till Ostindien bör
betviflas, tills riktigheten deraf kan
ådagaläggas. Bet är troligast att L.,
som från Lund återvände till
Göteborg, derifrån begaf sig till svenska
Pommern; der vistades han
åtminstone 1777, då han såsom spccimen
for magistergraden författade och i
Greifswald lät trycka en akademisk
afhandling De jure revolutionis
ameri-eanorum, som troligen ventilerades i
Rostock. I april 1779 hemkom han
derifrån till Stockholm och kallade sig
dä magister. Samma år inskrefs han i
konungens kansli, vann i Zibet (då
andre direktör för de kungl.
spek-taklerna) en beskyddare och gjorde
sig bemärkt “på vår hofpamass“,
bl. a. genom utgifvande af en
samling Fabler (1779), tillegnade den då
ännu icke årsgamle kronprinsen.
Genom Zibet måtte Gustaf III blifvit
intresserad för L., med den påföljd, att
denne i april 1780 kunde begifva sigp
till Tyskland, der han öfver ett år
uppehöll sig och idkade studier i
Göttingen. Derifrån begaf L.
sig-till Paris, der man beredt honom
anställning vid svenska legationen,
hvar-igenom han fick till förman skalden
Creutz. Men oordentligt lefnadssätt
och förskingring af förmannens
tillhörigheter föranledde snart hans
hemkallande. Man fann sedermera att han
äfven tillegnat sig Creutz’ verser. I
Paris lär L. hafva författat sorgespelet
Eric XIV (1800), dervid påverkad af
den då rådande franska smaken.
Efter hemkomsten böljade han i juli
1782 lämna bidrag till major Lunda
satiriska dagblad ”Wälsignade
tryckfriheten” och fortsatte dermed tills
detta dagblad 1784 upphörde. Under
tiden utgaf han Grefvinnan Spastapa»
död (1783, 2:dra uppl. 1786), Aret
MDCCLXXXIII (1784) och operan
Medea (s. å.). Under senare hälften
af 1784, då L. af någon välgörare
var inackorderad på Hjelmsätra
(förmodligen den lägenhet med detta
namn, som tillhör godset
Margrete-luud i Stockholms län), sysselsatte han
sig med literära planer, i syfte att
för dessa och deras upphofsman
påkalla Gustaf III:s uppmärksamhet
och understöd. Dessa planer kunde
emellertid icke fullföljas, och 1785
fann man honom anstäld hos baron
Åkerhjelm, egare af nyssnämda
gods, såsom informator, ehuru dertill
olämplig. Också vantrifdes han i
denna befattning, från hvilken han
återgick till sitt regellösa lif. I sin
hopplösa belägenhet sökte L. i
början af 1787 deltagande hosslägtoch
vänner i Finland, och man hjälpte
honom dit senare s. å. Hans afsigt
var att från Finland begifva sig till
Tyskland — äfven Amerika hade
lekt honom i hågen —, men han
föredrog att ligga sina finske
hjälpare till last och qvarhölls dessutom
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
