Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Lillieblad ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Lillieblad. 1. Gustaf X., (förut
Feringer), orientalist, f. 1651, d. 1710
som hofbibliotekarie, utgaf åtskilliga
skrifter, bland hvilka följande äro
märkligast: Epístola de karraitis
Ii-thaunúe ad J. Ludolphum (1691),
Historia rerum ccgyptiacarum (?, fragm.)
och He templo Herculis gaditano (1695).
Lillienstedt (LiUjenstedt, forut
FaulinusJ, Johan,, grefve, skald, f.
1655, d. 1732 som riksråd och
president i vismarska tribunalet,
författade Aere ganska täcka dikter,
bland hvilka Klagan öfver Iris’ af resa
är ett for sin tid ovanligt vackert
stycke. Hans samlade
vitterhetsarbeten utgåfvos 1863 af Hanselli. I
vår politiska historia spelade L. en
framstående roll; det var bl. a. han,
som afslöt den sorgligt ryktbara freden
i Nystad 1721. ¡
Lilliestr&le (Lilljc-, Liljestråle,
fornt Bröms), Joakim Vilhelm,
vitter-hetsidkare, f. 1721, blef 1752
hof-rättsfiskal och 1760 sekreterare i
ständernas justitie-deputation, fick
1762 lagmans titel samt förordnades
1772 till justitie-kansler, från hvilken
befattning han tog afsked 1779.
Såsom riksdagsman tillhörde han
oppositionen, och 1789 var han en bland de
riddarhus-medlemmar, hvilka sattes
i fångsligt förvar. Död 1807. L. som
var en af Dalins efterföljare, är mest
bekant genom det didaktiska
skaldestycket Fideikommiss till min son
Ingemund (1772, 2:dra uppl. 1797), som
inledes af ett företal, hvari författaren
röjer en riktigare uppfattning af
poesien, än som på hans tid var vanligt.
Han skref dessutom några salm er,
en mängd tal m. m. Hans vittra
arbeten gjordes till föremål för åtlöje
af yngre samtida poeter (t. ex.
Leopold), men ega åtskilliga präktiga
ställen. Led. af vitt. akad. 1773.
Led. af vet. akad. 1774.
Lilliehöök, Johan (John) Fr edrik,
reseskildrare, f. 1834, sedan 1882
öfverste och chef för Nerikes
regemente, har författat: Tvenne år bland
zouavema(18Ql), Tvåreseskizzer{1867),
Bazaine fäld eller frikänd (1873) m. m.
Lilljebjörn. 1 Knut Knutsson
X., sedeskildrare, f. 1765, d. 1838
som f. d. fänrik, författade
Hågkom-ster af fordna dagars tänkesätt, seder
och bruk i min födelseort (utg. 1862
af hans son) äfven som åtskilliga dikter,
öfversättningar m. m., som ej blifvit
offentliggjorda. Han var svärfader
till E. G. Geijer och bekant som en
skicklig musiker.
2. Henrik X., den förres son,
sedeskildrare, f. 1797, d. 1875 som f.
d. kapten, utgaf Hågkomster från
ungdomen (1865), Fortsättning på
hågkomster fr an ungdomen (1867), Ett och
annat (1873) och Spridda minnen
(1874).
I Lilljeborg, Vilhelm, zoolog, f.
1816, blef 1834 student i Lund, 1841
filos, doktor, 1844 docent, 1845 e.
o. adjunkt och 1853 adjunkt i
zoologi vid universitetet i nämda stad
samt 1854 professor i samma ämne
vid högskolan i Upsala. 1861
kallades han till ledamot af
vetenskapsakademien, och 1877 promoverades
han till medicine hedersdoktor. 1882
erhöll han med pension afsked från
professuren. L. har utgifVit följande
särskildt tryckta skrifter:
Obscrvatio-nes zoologicce (1844—45), Om de i
Skåne förekommande crustacéer m. m.
(1853), Sveriges och Norges
ryggradsdjur I. Däggdjuren (1874) samt
Fauna, Sveriges och Norges f skar {l:stah.
1881). Dessutom har han författat
en mängd uppsatser i lärda tidskrifter,
bl. a. Zoologisk resa i norra Ryssland
och Finmarken (1849, i öfvers. af vet.
akad:s förhandi.).
Liljebjörn. Se Lilljebjörn.
Lilljecrona. Se LUjecrona.
Lilljenstedt. Se Lillienstedt.
Liljehök. Se LdHehöök.
Linck, Josef (pseud. Cajus Julius
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
