Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Lindbohm ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
blott en enda del utkom. Bland hans
vitterhetsarbeten märkas åtskilliga
lyriskt beskrifvande skaldestycken,
den dramatiserade folksagan Fågel Blå
(1815, en mot nya skolan riktad satir),
Tycket, ett fragment ur min kärleks- och
äktenskapshistoria (1819), tragedien
Blanka (1822), dramen Toni (1832),
skådespelet Midsommarsaftonen (1834),
dramen Brestgården (uppf. 1843),
sorgespelet Demosthenes (tr. i saml. arb.),
den historiska romanen Junker Carl
(1847) och tidsbilden Halfbrodem
(1848) . Hans Samlade arbeten
ut-komrno i två delar 1835. L. skref
dessutom åtskilliga flygskrifter i
striden mot Grevesmohlen och
verkställde en mängd öfversättningar af
utländska teaterstycken m. m.
Svenska akademiens pris erhöll han flere
gånger, det stora 1819 för poemet
Mina drömmar, och det mindre bl. a.
1820 for Några idéer om förståndets
och fantasiens förhållande till
hvarandra i skaldekonsten. Se skrifter af
Em. Carlén m. fl.
Lindehlad, Assar, skald,
litera-turhistoriker, f. 1800, blef 1818
student i Lund, prästvigdes 1823,
promoverades 1829 till filos, magister,
kallades 1831 till docent i ästetik
och utnämdes 1838 till kyrkoherde
i Lunds stift. Död som prost 1848.
L. är bekant genom åtskilliga i
Teg-néis anda författade skaldestycken:
Främlingen, Missionären, Sång vid
jubelfesten 1836, Fosterländska sånger
m. fl.. Han utgaf tvänne samlingar
Dikter (1832—33). Som
prosa-författare utmärkte han sig genom sitt
literatur-historiska arbete Svenska
sånger, akademiskaföreläsningar (1832),
några anonymt utgifna noveller m.
m. Af hans Samlade vittra skrifter
utkom l:sta delen 1851, med en af
P. Wieselgren författad
lefnadsteck-ning.
Lindegren, Karl Johan, skald,
f. 1770, inskrefs 1781 som student
i Upsala, samt blef 1791 filos,
magister och 1796 sekreterare vid
operan, hvilken befattning han dock
redan 1801, till följd af sitt oordentliga
lefnadssätt, måste lemna. En stor del af
sitt lif tillbragte han på gäldstugan,
ehuru han flere gånger genom lyckans
gynsamma vändningar kom i ett
bättre läge. Död 1815. L. var en
rikt begåfvad natur och till anlagen
beslägtad med Lidner. Han började
sin literära bana med komedien Den
blinde älskaren (uppf. 1795) och ådrog
sig mycken uppmärksamhet genom
dramen Den försonade fadern (s. å.),
som uppfördes mer än sjuttio gånger
och efterföljdes af flere dramatiska
stycken. Bland hans öfriga
vitterhetsarbeten märkas sagan om
Borgmästaren och oxarna (införd i den af
honom själf 1798 utgifna tidningen
Col-portören), hvilken ännu tryckes som
folkskrift, samt åtskilliga
sentimentala elegier och politiserande
dryckessånger. L. var en ganska lång tid
allmänhetens gunstling. Hans
Samlade arbeten utgåfvos i tre delar 1805
—07.
Lindelöf, Lorens Leonardt finsk
matematiker, f. 1827, statsråd,
öfver-d i rektor för det finska skolväsendet,
i f. d. professor vid högskolan i
Hel-! singfors, har utgifvit: Leçons de
cal-! cul des variations (1861, tills, med
| abbé Moigno), Lärobok i analytisk
geo-I metri (1864, flere uppl.) och en mängd
! uppsatser i finska
vetenskaps-socie-tetens publikationer.
I Linder- 1. Karl Vilhelm L.,
fi-j lolog, literatur-hi8toriker, f. 1825, d.
| 1882 som domprost i Linköping och
f. d. professor i grekiska vid Lunds
j högskola, utgaf ett Svenskt-grekiskt
I lexikon (1862, tills, med K. A.
Valberg), föreläsningar Om grekemes
tca-j ter och skådespel (1865), Ljungstedska
| friskolan i Linköping och dess öden
1 (1882) samt några latinska
afhand-! lingar, predikningar m. m. Han
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
