Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Lithou ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
LithOU, Gustaf, latinsk skald, f.
1692, blef student i Upsala, tog 1716
krigstjenst, men fick som fänrik 1721
afsked med en liten pension, er«
höll kaptens titel 1751 och dog 1753.
Han var en bland vära ypperste
latinske skalder. En del af hans
qvä-den, till största delen
tillfällighets-stycken, ntgaf han själf 1734 under
titeln G. JÅthou ostro-both-, signiferi,
poematum heroico- miscellaneorum JP. i.
(andra delen har aldrig utgifvits).
Såsom det yppersta af hans
skaldestycken anses ett qväde med anledning
af Karl XH:s död.
Litteraturbladet, en af E. G.
Geijer utgifven märklig tidskrift, som
utkom 1838—39 med ett nummer
(vanligen ett tryckark) i månaden
(bihang 1840).
Litteraturblad för allmän
medborgerlig bildning, finsk
månadskrift, utgifven 1847—49 och
1855—63 af J. V. Snellman samt
1850—54 af S.G. Elmgren, de trenne
första årgångarna i Kuopio, de
följande i Helsingfors.
Liyijn, Klas Johan,
romanförfattare, politiker, publicist, f. 1781,
blef 1800 student i Lund och 1802
i Upsala, der han 1803 var med om
att stifta sällskapet ”VitterhetenB
vänner”. Tryckande ekonomiska
omständigheter hindrade honom att taga
graden, och 1805 tog han i stället
examen till rättegångsverken samt
anställdes s. å. som auskultant i svea
ho frätt och utnämdes kort derefter
till kammarskrifvare i kammarrätten.
1806 förordnades han till revisor i
kammarrätten, 1808 till kopist i
krigsexpeditionen och s. å. till auditör
vid Skaraborgs regemente. Under
fälttåget i Tyskland 1813—14
för-ordnades han till krigsjustitiarie vid
arméns andra division, tog 1817
afsked från auditörs-befattningen samt j
utnämdes 1818 till krigsjustitiarie i :
krigshofrätten, 1827 till krigshofrätts-1
råd och 1835 till generaldirektör
Öf-ver fängelserna. Död 1844. Bed an
vid universitetet var L. mycket
verksam som författare, och sedermera,
fore statshvälfningen, skickade han
oupphörligt täflingsskrifter in till
svenska akademien, hvilka dock ej
medförde pris. När den literära
striden utbrutit 1809, ställde han sig
snart på nya skolans sida och deltog
käckt i kampen, merendels under
pseudonymen Olof Mollbergsson (O.
M.). Slutligen var han en bland
medarbetarna i den bekanta literära
skämtskriften Markalls sömnlösa nätter
(1820—21). De vitterhetsarbeten,
som han ofientgjorde, äro: den
komiska romanen Johan David Lidbergs
lefveme (l:sta h. 1810, anon.),
öfver-sättningen Mästerkatten eller katten i
stöflor, af Tieck (1812), romanen Axel
Sigfrids son (1817, anon.), berättelserna
Samvetet8 fantasi (1822) och Skaldens
harpa (s. å.) samt Spader dame, en
berättelse i bref, funne på Danviken
(1824, anon.). Den bristande
öfver-ensstämmelsen mellan hans förmåga
och hans sträfvande att åstadkomma
någonting stort alstrade hos honom
en oro, som ger sig en prägel i hans
arbeten, och slutligen äfven en
öfver-drifven själf kritik, som bragte honom
att upphöra med vittert skriftställen.
Mot slutet af sin lefnad sysselsatte
han sig mest med politiken, skref
artiklar i Askelöfs tidningar och
ut-gaf 1831, under pseud. Jan Jansson,
en skrift Om ministers och opposition
i Sverige (2:dra uppl. s. å.), hvilken
skarpt gisslade både regeringen och
oppositionen. Hans Samlade skrifter
utgåfvos 1860—52 af A. I. Arvidsson.
Dessutom finnas af L., förvarade på
kungl. biblioteket, fjorton stora band
handskrifter, som innehålla ett
full-ändadt sorgespel, Torkel Knutsson,
äfvensom en mängd mer eller mindre
bearbetade utkast till sorgespel,
operatexter, farser m. m. Det länge trodda
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
