Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Lovisa Ulrika ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ut tryckt som akademisk disputation
i Åbo) m. m.
2. Gabriel Z., medicinsk författare,
f. 1736, d. 1795 som tit. assessor
och praktiserande läkare i
Stockholm, författade åtskilliga smärre
medicinska skrifter.
Lundberg. 1. Hans Z.,
vitter-hetsidkare, f. 1795, d. 1860 som f.
d. notarie vid kämnersrätten i
Vänersborg, utgaf ett större skådespel,
Röf-varekulan vid Frauenwald eller den
sju-dubbla festen (1838, 2:dra uppl. 1841)
m. m.
2. Fredrik Z., veterinär, f. 1825,
d. 1882 som f. d. professor och
föreståndare för veterinär-institutet i
Stockholm, utgaf Tidskrift för
vetcid-närer, hästvänner och landthushållare
(1861—63, tills, med H. G. Kinberg),
Tidskrift för vetainär-medicin och
hus-djursskösscl (1864—72), Bcskrifning
öfvev husdjurens sjukdomar (1868)
m. m.
3. Ftnilie Matilda Z., vitter
författarinna, f. 1858, f. d. skådespelerska,
har författat det historiska
skådespelet Frihetsvännerna (1882),
komedien Väninnor (1883, otr.), romanen
Vr tvennc verldar (1885) m. m.
4. Jonas Z.} pseudonym för K. G.
Nordforss.
Lundbergsson, Jmas} predikant,
f. 1806, d. 1865 som kyrkoherde i
Lunds stift, utgaf en samling
Xh?-dikningar öfccr dc årliga sön- och
högtidsdagars evangelier (3 del. 1842
—52).
Lundblad. 1. Jonas Z., filolog,
latinsk skald, f. 1753, blef 1774
student och 1776 filos, magister i
Leipzig, 1781 docent i romersk
litera-tur vid Lunds högskola, 1787 e. o.
professor och 1789 professor i romersk
vältalighet och poesi, 1793 tillika
kyrkoherde i Lunds stift och 1800
teologie doktor. Död 1820. L. gjorde
epok i södra Sverges “klassiska
kulturhistoria“ och var i flera decen-
nier “en centralpunkt för den
akademiska bildningen i Lund”. Han
representerade den nya riktning, som
de klassiska studierna tagit i
Tyskland, med Emesti, och bildade en
skola, hvilken uppställde Cicero,
Vir-gilius och Ovidius som
oupphinne-liga mönster. Som latinsk skald
utmärkte han sig genom sitt tankedjup
och sitt fulländade språk. L.
verkade äfven som boktryckare och
bokhandlare. Hans latinska qväden
ut-gåfvos 1821 af hans son, och hans
prosaiska arbeten utgöras endast af
akademiska disputationer.
Lunde’11* 1. Jakob L.}
statsekonom, f. 1813, d. 1852 som juris
professor i Lund, utgaf såsom
akademiska af handlingar: Om åkerlagar (1841),
Om svenska allmogens
dagsverksskyldigheter (1842) samt Om handtverksskrån
och näringsfrihet (1844).
2. Johan August Z., filolog, f
1851, sedan 1882 docent i fonetik vid
Upsala högskola, har allt sedan 1878
varit redaktör för tidskriften Nyare
bidrag till kännedom om de svenska
landsmålen och svenskt folklif samt
i densamma författat åtskilliga
uppsatser om de svenska dialekterna.
Lundeqyist, Nils Vilhelm,
agro-nomisk och juridisk författare, f.
1804, blef 1827 filos, doktor i
Upsala, tjenstgjorde sedan vid åtskilliga
ämbetsverk i Stockholm, hvarunder
han utnämdes till vice häradshöfding,
samt blef derefter bokförläggare i
Upsala och slutligen landtbrukare.
Död 1863. L. utgaf några arbeten,
som länge ansågos för de utmärktaste
i sitt slag och utgått i många
upplagor: Juridisk handbok (1832), Ben
svenske handsekreteraren (1833, pseud.
B. U. Pettersson), Sveriges rikes lag
(1837 o. f.), Bondepraktika 1839),
Handbok i svenska landtbruket (1840)
m. fl. Han författade äfven några
berättelser.
Lundgren. 1. Ulrik Z., läro-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
