Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Lövegren ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
språk, poesi och nationella bildning,
märkas följande: Be Väinemöine,
pris-corum fennorum numine (1827),
Kau-tele taikka sttomen kausan, sckä
van-hoja ettå nykyisempiä runoja ja lauluja
(1829—30), Kalevala (1835, 2:dra
uppl. 1849, tillökt; fritt öfversatt af
R. Hertzberg 1884), Kantelctar taikka
suomen kausan vanhoj a lauluja ja
vir-siä (1840, finska lyriska sånger),
Suomen kausan sanalaskuja (1842,
finska ordspråk), Suomen kausan
arvoi-tuksia (1844, finska gåtor; 2:dra nppl.
1851), Svensk, jinsk och tysk tolk
(1847) och Om det nordtschudiska
språket (1853). För öfrigt
redigerade han under kortare tider
periodiska skrifter och var 1831 med om
att stifta finska literatursällskapet.
Han utgaf jämväl en läkarebok for
finsk allmoge m. m.
Löregren, Mikael Kolmodin,
medicinsk författare, f. 1836, medicine
doktor, adjunkt vid Lunds högskola,
har författat några värdefulla skrifter
om ögat och dess sjukdomar.
LÖYenhjelm* 1. Karl Gustaf
Z., grefve, talare, f. 1701, d. 1768
som riksråd och kansler for Lunds
högskola, var en af våra yppersta
talare på sin tid. Bland hans tryckta
tal märkas: Tal om landtskötseVn (1750)
och Tal om ungdomens uppfostran
i ett väl testäldt regemente (1767).
2. Karl Axel L., statsekonom,
politiker, f. 1772, d. 1861 som f. d.
statsråd, utgaf: Om hypotheksföreningar oeh
deras nytta (1832, 2:dra uppl. 1833),
Om communalstyrelsen och
penitentiär-systemet (1839), Försök till en kritisk
undersökning af vissa delar ut af 1809
ars grundlag (1844) m. m.
3. Gustaf Samuel Z.,
läroboksförfattare, f. 1823, sedan 1846 lektor
vid nya elementarskolan i Stockholm,
har utgifvit: Franska skriföfningar,
med anmärkningar, ordbok o. s. v.
(1849, 5:te uppl. 1873), Inledning till
engelska språket (1852, nya uppl.),
Fransk läsebok for nybegynnare (1859),
Engelsk språklära (1866, nya uppl.),
Engelska skriföfningar (1872) m. m.
Magni* 1. Petrus M. (Peder
Månsson), lärd, f. i slutet af 1400-talet,
var i början af 1500-talet munk i
Vadstena. Han skickades 1507 till
Roma, för att söka återvinna
Birgittas hus derstädes, hvilket också
1511 lyckades honom, efter många
vidrigheter. I Roma qvarstannade
han sedan länge, högt ansedd vid den
påfliga kurian, och först 1534
återvände han till Sverge, sedan han på
Gustaf I:s förslag blifvit utsedd till
biskop i Vester&s och af en påflig
kardinal invigd till sitt nya ämbete.
Kort derefter utnämdes han till
riksråd, den siste andlige som erhöll
denna värdighet. Död 1534. M. är
märklig såsom en bland våra äldste
författare. Det vigtigaste af
samtidens vetande på de empiriska
kunskapernas område tyckes han hafva
ämnat sammanfatta i ett slags ännu
befintlig encyklopedi, som innehåller
en ”stridhs-konst”, en ”stridz-lag”,
arbeten i sjörätt, läkarekonst,
bergskunskap, och som tyckes vara
bearbetad efter utländska verk. Hans
arbeten utgåfvos delvis 1845 af G. O.
Hyl-tén-Cavallius, under titeln
Pedci’Månssons Stridsko?i st och stridslag m. nu
2. Jonas M. (Jo?xas Månsson), lärd,
f. 1583, d. 1651 som teologie doktor
och biskop i Skara, utgaf flere lärda
arbeten: Synopsis historice universalisy
Gustavi Adolplii elogium m. fl.
3. Se Magnus.
Magnas (ätten Store). 1.
Johannes M. I. Magni {Johan Månsson Store),
historieskrifvare, f. 1488, skickades
af Sten Sture som sändebud till
Roma, sändes 1523 af påfven
tillbaka till Sverge, för att vaka öfver
kyrkans angelägenheter, och valdes
1524 till ärkebiskop i ITpsala. Han
höll sig till en böljan väl med
Gustaf T, men kom slutligen i spändt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
