Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Malmström ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
(1849) och P. af Bjerkén (1878).
Led. af vet. akad. 1855.
2. Karl Johan M.y den förres
broder, matematiker, f. 1814, blef 1842
professor i matematik i Upsala, 1859
konsultativt statsråd och 1866
lands-höfding i Skaraborgs län, från h
vilken befattning han tog afsked 1879.
Han har utgifvit flere värdefulla
matematiska alhandlingar. Led. af vet.
akad. 1844.
Malmström. 1. Per M., politisk
författare, f. 1758, d. 1834 som tit.
kansliråd, kyrkoherde i Vesterås stift
(Stora Tuna) och f. d. bibliotekarie,
utgaf under senare delen af sm
lef-nad några smärre politiska skrifter
och predikningar (se Biog. lex. ny
följd Vn, s. 60—69).
2. Bernhard Elis M.t skald,
litera-turhistoriker, publicist, f. 1816, blef
1835 student i Upsala, aflade 1837
dimissions-examen inför teologiska
fakulteten, blef 1840 filos, kandidat,
1842 filos, doktor, 1843 docent i
äste-tik och literaturhistoria samt 1856 e.
o. professor (ordinarie 1859) i samma
ämneu, hvilken befattning han då i
åtta år förestått. 1849 invaldes han i
svenska akademien. Dod 1865.
Redan på gymnasiet uppträdde M. som
talare och vitter författare. Som
student ådrog han sig först en viss
uppmärksamhet genom den episka
dikten Ariadne (1838), sedan en ännu
större genom idyllen Fiakarjlickan vid
Tysmelsö (1839) samt åtskilliga
lyriska dikter och en mot den
romantiska skolan riktad kritisk uppsats
Blick på svenska vitterhetens närvarande
tillstånd (i tidningen ”Eos” 1839—40).
Kort derefter erhöll han svenska
akademiens stora pris för elegien
Angelika (1840), ett bland de
vackraste q vaden i vår literatur, och
samtidigt författade han det storslagna,
dramatiserade skaldestycket Julianus,
som anses beteckna höjdpunkten i
hans diktning. Detta skaldestycke
Sami. af Pack-Lex. IV.
infördes, jämte åtskilliga smärre
poem, i kalendern Linneca Borealis,
hvilken 1841—42 utgafs i 2 häften
af M. och K. J. Bergman, såsom ett
resultat af föreningen mellan de yngre
vittra krafterna i Upsala. 1845
utgaf M. en första samling Dikter, 1847
den andra samlingen, hvari såsom
nya särskildt märkas åtskilliga
”Resebilder”, resnltat af en kort förut
företagen resa till Italien. Men dermed
var hans skaldskap nästan afslutadt.
Som författare på prosa förvärfvade
han sig deremot under den följande
tiden ett mycket stort anseende,
genom sina tal, sina minnesteckningar
och sina kritisk-historiska uppsatser.
Hans bästa arbeten af detta slag,
offentliggjorda först i tidningar och
tidskrifter, bl. a. tidningen
Intelligensbladet, i hvars utgifvande han själf
deltog, samlades sedan under titlarna
Litteratur-historiska studier (1860 —61,
1. ”Litteratur-historiska afhandlingar”
i 8:de delen af saml. skr.) samt Tal
och est hetiska afhandlingar (7:de delen
af saml. skr.). Nämnas må bland
dem: studierna öfverShakspeare, Swift
och Cervantes, uppsatsen Om den
romantiska skolan samt minnestalen öfver
Geijerf Franzén och Atterbom. Efter
hans död utgåfvos hans Samlade skrifter
(1866—69) af K. F. Bergstedt, i 8
band, af hvilka 5 upptagas af
föreläsningar, under titeln Grunddragm af
svenska vitterhetens historiat ett arbete,
som oaktadt många fel i
detalj-uppgifter, en viss ensidighet i omdömen
och- stora brister i redigeringen dock
eger värde framför slit genom de
utförliga citat, af hvilka det är
upp-fyldt. Slutligen må ej med tystnad
förbigås att M. såsom ästetiker var
en sträng hegelian och att han som
literaturhistoriker var intagen af ett
oblidkeligt hat mot den nya skolan.
Hans dikter hafva utgått i åtta
upplagor.
3. Karl Gustaf Jf., den förres bro-
19
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
