Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Mankell ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Manhemsforbundets föreslagna
organisation” (1821).
Mankell. 1. Karl Abraham M.,
musik-skriftställare, f. 1802 som dansk
undersåte, d. 1868 som organist i
Stockholm, utgaf flere värdefulla
arbeten: Lärobok i musiken (1835, 2:dra
uppl. med ny titel 1857), Berättelser
ur kyrkomusikens historia (1841),
Blickar i musikens inre helgedom (1849),
Sveriges tonkonst och melodiska
nationaldikt (1853), Medeltidens skadespel
i kyrkan och på teatern (1855,
pris-belönt 1854 af svenska akademien,
men sedan befunnen vara endast en
bearbetning), Ben kyrkliga
orgelspel-mngen (1862) och Musikens historia
(3 delar, 1864). Han utgaf äfven
åtskilliga kompositioner. Led. af
mus. akad. 1837. M. bör ej förväxlas
med sin broder, den som orgelvirtuos
bekante G. A. Mankell, d. 1880 som
professor vid musikaliska akademien.
2. Julius M., den förres son,
krigs-historiker, politiker, publicist, f. 1828,
blef 1847 student i Upsala, 1850
underlöjtnant, 1855 löjtnant och 1865
kapten samt tog 1874 afsked från
krigstjensten. Sedan dess har han
verkat som riksdagsman och
skriftställare. Bland hans literära arbeten
märkas: Studier öfver svenska
skärgårdsflottans historia m. m. (1855),
Berättelser om svenska krigshistoriens
märkvärdigaste fältslag (1857—59),
Uppgifter rörande svenska krigsmaktens
styrka, sammansättning och fördelning
sedan slutet af femtonhundratalet
(1865), Anteckningar rörande finska
arméens och Linlands krigshistoria
(1870), Erik XlV:s fall (1876), Om
orsakerna till Gustaf 11 Adolfs
deltagande i trettioåriga kriget (1879, i
Hist, bibi.), Om Gustaf II Adolfs
politik (1881) och Statistiska uppgifter
rörande svenska folkets skatter och
deras fördelning (1885).
Marceilus, pseudonym for V.
A. Bergstrand.
Ma ref5 Jesper, skald, d. 1592 som
super-intendent i Värmland, är
bekant såsom författare till några af
våra äldsta visor, Tre svenska visor
(tr. 1617). Han lär äfven hafva
skrif-vit några numera oåtkomliga skrifter
mot liturgien.
Maria, pseudonym for en finsk
författarinna, Maria Furuhjelm, som
utgifvit åtskilliga berättelser. Denna
pseudonym har äfven begagnats af
åtskilliga andra personer.
Maria Stnart, drottning, f.
1542, aflifvad 1587 som f. d.
drottning i Skotland, har gjorts
tillföremål för poetisk behandling af T.
Lindh, i skådespelet ”Maria af
Skottland” (1865).
Marin, Otto Ulrik,
vitterhets-id-kare, f. 1805, d. 1846 som f. d.
garnisonsläkare, utgaf Siorm och seger,
teckningar ur ungdomsUfvet (1843—44,
ny uppl. 1847) m. m.
MarklTn, Gabriel, samlare,f. 1777,
d. 1857 som filos, hedersdoktor och
amanuens vid naturhistoriska museet
i Upsala, utgaf en fortsättning till
Lidéns disputations katalog (1820).
Sina mycket dyrbara
naturalie-sara-lingar testamenterade han till
högskolan och vetenskaps-societeten i Upsala.
Martin. 1. Boland M., läkare, f.
1726, d. 1788 som professor och
assessor i collegium medieum, utgaf några
till innehållet utmårkta, men till
formen högst otillfredsställande
medicinska arbeten, bl. a. Om förmågan
hos menniskonaturen att ersätta ett
för-loradt sinne genom större fullkomUghet
hos ett annat (1777 belÖnt med
veten-skaps-akademiens stora guldmedalj).
Led. af vet. akad. 1759. Se
”Samlaren” for 1882.
2. Karl (Carl) Boland M., teolog,
f. 1843, assistent i teologiska
fakulteten vid Upsala högskola, har
författat några smärre teologiska skrifter.
3. Hugo Vilhelm M, den förres
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
