Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Mörk ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
vet. akad:8 led.), FomhancUingar
rörande Halland (1868—72, i Hallands
foram. for. årsskr.), Anteckningar af och
om öfverste C. G. T. Westée (1873) m.
m. Han försökte sig äfven som
vitter-hets-idkare, med ea samling Rimmerier
(1871, tr. som man.). Led. af vet. akad.
1866. Hed. led. af vitt. akad. 1874.
— Hans son, med samma namn, har
skildrat Fm utfiygt till orienten (1873),
Hen evangeliska missionsverksamheten i
Syrien och Palestina (1877) m. m.
4. Hidrik Magnus Axel M.,
astronom, f. 1830, professor i Land, har
utgifvit en mängd afhandlingar i
astronomi. Led. af vet. akad. 1869.
MÖrk. 1. Jakob Henrik
Henriksson M., romanförfattare, poet, f. 1714,
blef 1734 student i Upsala, lefde
der-efter på informationer och kallades
1743 att tillträda ett patronelt
pastorat i ärkestiftet. Död 1763. M.
är märklig såsom Sverges förste
romanförfattare. Hans bägge romaner,
Adairiks och GöthUdas äfventyr (1742
—45, 2:dra nppl. 1780) och Thecla,
eller den bepröfvade trones dygd (1749
—58), ega åtskilliga vackra
skildringar samt utmärka sig genom en god
och klangfull prosa, ehuru de for oss
äro nästan onjutbara genom sin bredd
och sin moraliserande tendens. M.
författade äfven en fortsättning på den
ofullbordade romanen Asiatiska Banise
(öfvers. från tyskan af A. Rosvall).
Hans öfriga vitterhetsarbeten, alla
mindre betydande, äro Målningar på
menniskliga sinnen (1754), En hjeltes
beskrifning(1755), ”tankespelet”
Eugenia eller den förvillade välmeningen
(1757), poemet Enigheten (s. å.) och
åtskilliga tillfällighetsstycken. Några
af honom skrifna åminnelsetal blefvo
likaledes tryckta. Led. af vet. akad.
1749. M. har gjorts till föremål för
poetisk behandling af U. S.
Strussen-felt, i romanen ”Sveriges förste
romanförfattare” (1853).
2. Hedfdan M., pseudonym för K.
Hemgren.
Mörner* 1. Adolf M., grefve,
kameralist, f. 1705, d. 1766 som
landshöfding, efterlämnade i
handskrift åtskilliga arbeten af värde:
Kort underrättelse om svenska
jordagodsen, Fullständig beskrifning öfver
hela indelningsverket, Fullständig
beskrifning öfver Nerikes och Vermlands
höfdingadöme m. fl.
2. Adolf Joram M., grefve, talare,
f. 1773, d. 1838 som utrikesminister,
var en mycket framstående politisk
vältalare och författade äfven
tidningsartiklar. Led. af sv. akad. 1818.
Led. af vet. akad. 1819. Hed. led. af
vitt. akad. 1826.
3. Hampus Vilhelm M., friherre,
f. 1775, d. 1855 som f. d.
landshöfding, utgaf Några glada och
sorgliga minnen af en lång lefnad (1848),
flere häften soldatläsning m. m.
4. Karl Otto M., friherre, f. 1781,
d. 1868 som f. d. öfverste och f. d.
tullinspektor, är i historien märklig
såsom upphofsmannen till Bernadottes
val till svensk tronföljare. Han
utgaf sjelf en Kort berättelse om
ursprunget till tronföljarevalet i Örebro år
1810(1829, ny och mindre fullst. uppl.
1834), hvarjämte han författade
Strödda tankar om förflutna och kommande
tider (1851).
Namnlösa (student)siUlska-
pet (Sällskapet N. S.), ett i Upsala
på 1860-talet blomstrande vittert
sällskap, som inom sig räknade
åtskilliga medlemmar, hvilka sedermera
intagit framstående platser som
skriftställare hvar på sitt område. Det
bildades 1860 af några unga studenter,
som kände behof att ”genom samfäld
kritik utbilda och rena den poetiska
förmågan samt bereda tillfälle till
utbyte af åsigter i ästetiska frågor”.
Det upplöstes efter hand som
medlemmarna kommo ut i det praktiska
lifvet. Till detta sällskap hörde: K.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
