Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Nicolai ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
emellertid vunnit rykte som skald.
Så uppträdde han under namnet
August med uågra mycket låfvande
poem i den af Bruzelius for 1820
ut-gifha ”Kalender for damer” och
utgaf derefter sorgespelet
Runesvär-det eller den förete riddaren (1820,
2:dra uppl. 1835), som allmänt
anses for att vara det yppersta bland
hans arbeten. Under sin vistelse vid
universitetet skref han äfven den
lyriska diktsamlingen Fjärilar från
Finden (1822), idyllen Rosalfs lefnad
och död (1823, betydligt underlägsen
de föregående) och en samling
delvis mästerliga Runor af Norna Gest
(tryckta först i Iduna). 1825—26
utgaf han två häften IHkter, och
sedan han 1826 vunnit svenska
akademiens stora pris för det praktfulla
skaldestycket Tassos död, utgaf han
1827 två nya häften IHkter, i hvilka
bl. a. förekommer diktcykeln Konung
Enzio, som räknas bland hans
utmärk-taste vitterhetsalster. Efter att
sålunda hafva ökat sitt anseende som
lyriker, fick N. sistnämda år, med
understöd af kronprinsen Oskar,
företaga en resa till Italien, och efter
sin hemkomst .derifrån
offentliggjorde han 1831 första delen af sina
Minnen från södem (andra delen
utkom 1839; 2:dra uppl. 1862—63),
hvilka i sin helhet ej slogo an på
allmänheten. Några år efteråt utgaf
han, likaledes såsom resultat af resan,
en serie noveller och skaldestycken
under titeln Hesperider (1835, 2:dra
uppl. 1860), och dessa höra till hans
bättre alster. Utan arbetskraft och
praktisk förmåga, drog N. sig helt
och hållet tillbaka från
ämbetsmannabanan och egnade sig åt sitt
författarskap, hvilket dock ej var
tillräckligt inbringande för att bereda
honom ett bekymmerfritt lif; men
han höll sig dock uppe. Under sina
senare år öfversatte han Shakspeares
Othello (1826) samt Schillers Röfvar-
Saml. af Fack-Lcx. IV.
bandet (1834) och Orleanska
jungfrun (1837). Hans sista större dikt,
en af hans bättre, var Lejonet i
öknen (1838), en a po teos öfver
Napoleon. I ofullbordadt skick
efterlämnade han sorgespelen Beatrice Cenci
och IVins Magnus, Birgers son. N:s
samlade arbeten utgåfvos, under
olika titlar och i olika många delar,
1839—41, 1852, 1862, 1877 och
1883 (med en af G. H. Mellin
författad lefnad steckning). Se G.
Ljunggren, ”Smärre skrifter”.
Nicoläl. 1. Erasmus N.
Arbog-ensis, teolog, d. 1580 som biskop i
Vesterås, författade en lärobok i
teologi (1561, mycket sällsynt), en
Ca-talogus reverendorum virorum ex
Sue-cia, qui Vitebergce in artium
liberali-um et philosophitB magistros creaii sunt
(tr. 1767 i K. bibl.s Tidningar om
lärda saker m. m.) Han var äfven
bekant genom sina bemödanden att
få ”röda boken” antagen i sitt stift.
2. Olaus N. Bothniensis (son af
ärkebiskopen Nicolaus Olai Bothniensis),
filolog, f. 1598, d. 1676 som
kyrkoherde i Upsala stift, är bekant
genom sina förbättringar till Tideri
Grammatica latina (1632, 15:de uppl.
1731).
Nicoläns Herma nni (Nils
Hermansson), vitterhets-idkare, d. 1391
som biskop i Linköping, var länge
ansedd som författare till den
vackra visan om Elisif, nunna i Riseberga
kloster (se Hallman).
NIcoIÖyIuS, pseudonym för Nils
Loven.
Nicke Nubb, pseudonym för
Jolin.
Niger, Fetrus Andrece. Se Svart.
Nilson, Lars Fredrik, kemist, f.
1840, landtbruksakademiens
agrikul-tur-kemist, f. d. e. o. professor i
analytisk kemi vid Upsala högskola, har
utgifvit en Handledning i bruket af
biåsrör och lamplåga vid qvalitativ kc-
20
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
