Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Petri ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Josef Smith och mormonismen (1858)
m. m.
Petri« 1. Olaus P. {Olof
Petersson Phase, äfven kallad Mäster Olof),
teolog, historiker, vitterhetsidkare,
föddes i Örebro 1497. IWittenberg,
der han 1518 promoverades till
magister, mottog han starka intryck af
den i Tyskland böljade
reformationsrörelsen, och efter sin återkomst till
Sverge blef han en af de förnämste
medarbetarna vid genomförandet af
reformationen. 1519 vigdes han till
diakonns vid domkyrkan i Strängnäs,
och sedan han deretädes med stor
framgång hållit föreläsningar om
bibeln, fick han ledningen af
domkyrko-8kolan, hvarigenom han bättre sattes
i tillfälle att arbeta pä den nya
lärans utbredande. Efter riksdagen
1523, då Gustaf I lärde känna
honom, kallades han till Stockholm,
utnämdes till stadens sekreterare och
fick tillstånd att predika i kyrkorna.
Yid jultiden 1524, sedan hanblifvit
bannlyst af Upsala domkapitel,
anställdes ett meningsbyte mellan
honom och en af katolicismens ifrigaste
författare, Peder Galle, och under
riksdagen i Yesterås 1527 försiggick
ett nytt och afgörande meningsbyte
mellan samma personer, hvarvid
reformationens förkämpe afgick med
segern. 1531 utnämdes P. till
konungens kansler (hvilket ämbete han
behöll till 1533), och 1539 förordnades
han till kyrkoherde vid storkyrkan i
hufvudstaden. Kort derefter kom han
emellertid i spändt förhållande till
konung Gustaf, som dittills visat
honom oinskränkt förtroende, och
slutligen anklagad för några djärfva
yttranden samt for att vara medveten
om lybeckamas stämplingar mot
konungens lif, dömdes han 1540
för-lustig sina ämbeten och sitt lif. Han
fick dock behålla lifvet och friheten,
och någon tid efteråt erhöll han ånyo
sina ämbeten, 1542 som stadens
sekreterare och 1543 som kyrkoherde.
Död 1552. — Olaus P. utvecklade
en stor och mångsidig
skriftställareverksamhet, som röjde ett lefvande
nit och en ej ringa förmåga. Genom
Een handbook på svensko (1529, 5:te
uppl. 1557) och Then svenska messan
(1531) lade han grundvalen till den
gudstjenstordning, som ännu följes
inom svenska statskyrkan. Dessutom
författade han på det teologiska
området: en katekes, Olai Petri Phases
cateches (utg. af A. Falk 1857), en
samling predikningar, kallad Een lijten
postilla offuer aU euangeUa (1530, 3:dje
uppl. 1537; utg. af A. Falk 1857 i
öfverensstämmelse med nutidens
språkbruk), samt åtskilliga
stridsskrifter och smärre uppsatser, bland
hvilka några i vår tid upplefVat nya
upplagor. På historieskrifningens
område sammanskref han en Svensk
krönika (utg. af G. E. Klemming 1860),
som utmärker sig för en värdig,
kraftfull stil och är det första med någon
kritik skrifha arbetet öfver vår
historia. P. anses äfven hafva uppsatt
de förträffliga Domareregler, som
åtfölja 1734 års lag. Han är slutligen
märklig på vitterhetens område, dels
såsom författare (sannolikt) till det
först tryckta svenska skådespel, Tobie
comedia (1550, flere uppl.; utg. 1849
af K. B. L. Mand erström, i 100 ex.),
dels såsom utgifvare af trenne
samlingar andeliga visor, utgörande
såväl original som öfversättningar. Den
ena af dessa samlingar, Nagre
gudhelige vijsor vthdragne af then heliga
skrift (1530), var vår första svenska
salmbok. P. skref äfven ett slags
lärodikt om Vars herres Jesu Christi
pina och vpstandelse (1556, 2:dra uppl.
1561) m. m. Hans lif och
verksamhet har poetiskt behandlats af G.
Starbäck, Aug. Strindberg m. fl. Se
skrifter af Anjou, Beuterdahl,
Skar-stedt, P. A. Sondén, V. E. Svedelius
m. fl.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
