Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Ringius ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
bönbok (1842), Fabula Alexandri Magni
snecana (1850) och Svensk järtekens
postilla (b. å.). Samtidigt
offentliggjorde han några historiska arbeten:
Grunddragen af geografiens och de
geografiska upptäckternas historia (1842),
Moral-philosophiens historia (1846) och
Skånsha skolväsendets historia (1848),
hvartill sedermera kom Lunds
dom-skolas historia (1864). Sin största
betydelse har dock R. såsom
språkforskare. Genom sin Ordbok öfver
svenska allmogespråket (1862—67,
delvis omtryckt 1877) gaf han nämligen
vår literatur ”ett verk, som vid
sidan om J. E. Rydqvists ’Svenska
språkets lagar’ och C. J. Schlyters
lag-glossarer länge skall räknas som
en af de förnämsta källorna för vår
inhemska språkforskning”, trots de
brister, som en nutids-filolog med
lätthet upptäcker i detsamma. Han
gjorde dessutom betydande samlingar
till andra ordboks-arbeten, som ej
hnnno fullbordas, bl. a. till en
ordbok öfver svenska medeltidsspråket.
RingiuS, Han8 Henrik, botaniker,
i. 1808, d. 1874 som kyrkoherde i
Lunds stift, var upphofsmannen till
■det stora verket Herbarium normale,
hvars utgifvande böljades af honom
själf, men fortsattes af E. Fries.
Ringström, Johan Erik, Sverges
förste sinolog, lexikograf, f.
sannolikt 1746, d. i fattigdom 1820, som
”sekreterare”, utgaf själf ett
Sjölags-■och seglations-lexikon (1816) samt
efterlämnade en mängd om särdeles stora
kunskaper vittnande, men föga
vetenskaplighet röjande handskrifter:
Sammandrag af alla staters handels- och
seglations-usancer (utg. 1827),
Kinesiska rikets kejsarehistoria uti kort
sammandrag (utg. s. å.), Chinesisk
gram-tnatica, Chinesisk ordbok (frän latin till
kinesiska), Dictionnaire på caraibiska
och svenska samt svenska och caraibiska
m. fl.
Rlnman. 1. Sven B., bergsveten-
skaplig författare, f. 1720,
förordnades 1760 till direktör for grof- och
svartsmidet i riket, kallades 1775
till assessor i bergskollegiet och fick
1782 bergsrådstitel. Död 1792. R.
gjorde flere märkliga uppfinningar
inom bergsmekaniken. Bland hans
skrifter anses följande Båsom i sitt
slag klassiska: Anledning till kunskap
om den gröfre järn- och stålförädlingen
och dess förbättrande (1772), Försök
til järnets historia (1782) samt
Berg-verks-lexikon (1788—89). Led. af vet.
akad. 1753. Se en utförlig
lefnads-teckning under titeln ”Minne öfver
Sven Rinman, bergsråd” (1829).
2. Karl R, medicinsk författare,
f. 1813, d. 1879 som f. d.
distriktsläkare, utgaf en handbok i kirurgi
(1849) m. m.
3. Ludvig B.t bergsvetenskaplig
författare, f. 1815, direktör i
järnkontoret, har utgifvit en Handbok
imas-mästeriet (1847) m. m.
Risberg, Emilia, vitter
författarinna, f. 1815, skollärarinna, har
utgifvit åtskilliga dikter, berättelser och
öfversättningar samt de biografiska
skildringarna Stora svenska män,
tecknade för folket (1863—64) och
Minnesblad ur svenska qvinnors lif(1,1864).
Risell, Johan, vitterlekare, f. 1697,
d. 1724 (1725) som utnämd stadsfiskal
i Skara, ansågs af sin samtid för en
mycket låfvande skald. Hans
vitterhetsarbeten (endast 7 stycken)
ut-gäfvos af Hanselli 1873.
Rising(h),/0åan, ekonomisk
skriftställare, f. 1611, d. 1672 som
assessor i sjörätten, utgaf: Itt uthogh om
kiöphandden (1669), Een landtbook eller
några upsatser till vår fädemeslandz
nytta (1671) m. m.
Rigte’11, Adolf Fredrik,
vitterhets-idkare, publicist (födelse- och
dödsår obekanta), antogs till lektor hos
drottning Lovisa Ulrika, blef 1778
konungens bibliotekarie pä
Drottningholm, fick 1787 privilegium pä att
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
