Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Rudbeckius ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
adjunkt vid Upsala högskola, 1691
medicine doktor i Utrecht, 1692
professor i medicin och botanik i
survivance efter fadren samt 1739
arkia-ter. På Karl XI:s befallning företog
han 1695 en resa till Lappmarken.
Död 1740. Utan att ega sin faders
snille, var han i besittning af lika
stor lärdom och lika outtröttlig
forsk-ningsifver. Han författade åtskilliga
zoologiska och botaniska arbeten, men
sysselsatte sig mest med besynnerliga
antiqvariska och filologiska
undersökningar, hvilkas resultat han
besk ref i digra verk. Af hans Nora
Samolad sive Lappotiia illustrata, som
i tolf delafc skulle innehålla
enbe-skrifning på hans lapska resa,
ut-kcftn endast första delen (1701). Ett
annat lärdt arbete i tio digra band,
som skulle bevisa det lapska
språkets Öfverensstämmelse med det
hebreiska, det finska med det ungerska
och det götiska med det kinesiska,
har helt och hållit försvunnit. Bland
hans skrifter finnas några poetiska
arbeten, äfven salmer. Jämte dåv.
bibliotekarien, sed. ärkebiskopen E.
Benzelius stiftade B. 1720
vetenskaps-societeten i Upsala.
6. Olof R., den förres sonson,
vitterhetsidkare, f. 1750, d. 1777 som
kanslist i riksarkivet, väckte stort
uppseende genom den komiska
hjelte-dikten Boråsiade (1776, omtr. 1783
och 1820), som gaf anledning till flera
imitationer. Han skref ock en annan
satirisk dikt, Neri (utg. 1784), en
Af-handling öfver våra äldsta nordiska
skalder och deras imiterande i modem
poesi, många poetiska och prosaiska
sraåstycken i Dalins anda m. m. samt
öfversatte Voltaires Mahomet. Hans
vitterhetsarbeten utgåfvos af Hanselli
1852.
7. Ture Gustaf R., den förres
kusins son, friherre, vitterhetsidkare,
topograf, f. 1806, d. 1876 som
postmästare i Vimmerby, utgaf åtskilliga
teaterstycken, noveller och romaner,
hvilka röja en liflig inbillningskraft
och makt öfver formen, men ej
någon större originalitet eller högre
konstnärskap: skådespelen Jai Valette
eller Makas belägring 1566 (1830) och
Skander-Beg (1835), den historiska
novellen Förrädame (1837), romanen
Ben siste Hohenstaufen (1840), en
samling romantiserade skildringar under
titeln Stockholms forntid (3 delar, 1845)
m. fl. Han utgaf äfven
reseskildringar : Strödda anteckningar under en resa
i Sverige 1831 (1833), Resebilder
samlade i Tyskland 1839 (1841) samt
Från Frankrike, Belgien och Holland
(1843). Hans vigtigaste arbete är
hans Försök tiU beskrifning öfver Sveriges
städer (3 delar, 1855—60), hvarmed
han gjorde en ganska betydande
insats i vårt lands kulturarbete.
Rudbeckius* Se Rudbeck.
Rudberg, Fredrik, fysiker, f. 1800,
d. 1839 som professor i Upsala, skref
åtskilliga vetenskapliga afhandlingar,
i hvilka han meddelade
vigtigaupp-täckter om magnetismen, ljuset och
värmet, norrskenet m. m. Med en
längre fortsatt verksamhet skulle han
utan tvifvel hafva blifvit en af
stormännen i sin vetenskap.
Rudeen (Rudén) Torsten,
vitterhetsidkare, f. 1661, d. 1729 som
biskop i Linköping och f. d.
professor i Åbo, utgaf själf, utom
predikningar och akademiska disputationer,
tvänne dikter under titeln: Finska
Helicons underdåniga fägne-sånger öfver
konung Carl XI:s och konung Carl
Xll:s infallne födelsedagar (1704).
Dessa dikter, hvaraf den ena andas
en stor entusiasm för den unge
hjelte-konungen, äro utan någon större
poetisk förtjenst. Deremot efterlämnade
B. andra, både svenska och
latinska, skaldestycken, bland hvilka de
erotiska kunna täfla med det bästa som
tiden frambragte. Hans
vitterhetsarbeten utgåfvos af Hanselli 1867—68.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
