Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Rudbeckius ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Rudensköld(-iöÄö/£?) l. Karl B.,
den förres son, grefve,vitterhetsidkare,
f. 1698, d. 1783 som kansler for
Upsala högskola och f. d. riksråd,
yar af samtiden högt ansedd som
vitter författare, ehnru han
efterlämnat endast några smärre här och der
strödda poem. Han författade äfven:
En skälig critique, riktad mot Dalins
öfversättning af Montesquieus
alhandling om orsakerna till de romares
välde och fall (1755), En stor mans
bref ttU en lärd rörande de publica
informationsvärken * riket (1772), en
själfbiografi (utg. 1856 af K. F.
Rid-derstad, i ”Minnen från äldre och
nyare tider”) m. m. Hans
vitterhetsarbeten utgåfvos af Hanselli 1868.
Led. af vet. akad. 1769. R. var fader
till den historiskt bekanta fröken
Magd. Rudensköld, hvars romantiska
lif poetiskt behandlats af fru Pfeiffer
m. fl.
2. Ulrik B., den förres broder,
vitter-hetsidkare, f. 1704, d. 1765 som
kommerseråd, efter ett sjnkligt lif,
författade några smärre poem, intagna
i Sahlstedts samlingar och 1868
ut-gifha af Hanselli. Dessa
skaldestycken röja en ännu högre poetisk
begåfning än både fadrens och
brödrens. Led. af vet. akad. 1740.
3. Torsten B., den förres brorsons
8on,; grefve, författare af sociala och
pedagogiska skrifter, f. 1798, d. 1859
som uppsyn ingsm an öfver ett stort
antal på hans eget föranstaltande
inrättade folkskolor, utgaf ett par rätt
märkliga skrifter: Tankar om
ståndscirkulation (1845) och Tamkar om
ståndscirkulationens verkställighet (1846),
hvari han påyrkar, att de s. k. högre
samhällsklasserna skola insätta sina
mindre begåfvade barn i
kroppsarbetarnas led m. m. Han författade
äfven Tankar om vår tids
samhällsfrågor (1848 — 50) och en uppsats om
Svenska folkskolans praktiska ordnande
(1856).! den svenska folkskolans hi-
storia innehar R. ett af de mest
framstående rummen.
Ruders9 Karl Israel, reseskildrare,
f. 1761, d. 1837 som prost och
kyrkoherde i ärkestiftet, utgaf
Anmärkningar öfver Portugal (1803) och
Portugisisk resa (1805—09), hvilka skrifter
länge ansågos som de i sitt slag bästa
arbeten_ om det portugisiska riket.
Rudin, Erik Georg Valdemar
Napoleon, teolog, predikant, f. 1833,
teologie doktor och e. o. professor i
exegetik i Upsala, har utgifvit: Ord
från altaret, samling af skrift et al (1873),
Evighetsvinkar,predikningar öfver
kyrkoårets texter (5 h. 1873—75, ny följd
från 1883), Sören Kierkegaards
person och författarskap (I, 1880),
Inne-hållsöfversigt af de särskilda evangelierna
(1882), Be mindre profeterna,
öfver-satta och utlagda (I. 1884) m. m.
Rudo’lphi, Karl Asmund,
naturforskare, f. 1771, d. 1832 som
ge-heime medicinalråd i Berlin, var före
1810 svensk medborgare samt
tjenst-gjorde länge som medicine adjunkt
och anatomie prosektor i Greifswald.
Hans skrifter, som alla äro författade
på latin eller tyska, förskaffade
honom stort anseende som
vetenskapsman (se Biogr. lex. XHI, s. 22.).
Rughman {Bugman), Jonas,
fora-forskare, f. 1636 på Island, d. 1679
som adjunkt och translator vid
anti-qvitetskollegiet, Ipesökte på P. Brahes
och regeringens bekostnad flere
gånger Island, för insamlandet af
isländska handskrifter, och utgaf själf ett par
sådana: Gretntr or theimgaumlum
lög-um (1667, fragment ur åtskilliga
gamla lagar) och Norlandz chrönika (1670,
öfversättning af Sturlassons norska
konungasagor). Dermed kom han att
föranleda en fullkomlig omskapning
af den svenska historien, i visst
hänseende ett vanställande af densamma
för lång tid, och främjade i hög grad
det svenska nationalskrytet, som kort
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
