Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Runa ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
derefter fick sitt förnämsta uttryck i
Rudbecks ”Atlantika.” Genom
ut-gifvandet af en samling Monosyllaba
islándica sökte R. uppvisa vårt språks
ålder och primitiva rötter.
Rana. 1. Ett vittert sällskap,
aom d. 28 febr. 1870 Btiftades
iUp-aala af Aug. Strindberg, Axel Jäderin
och J. J. Josephson (den sistnämde
död 1883 som literatör i Stockholm).
Efter hand invaldes ytterligare sex
medlemmar. Förbundet utvecklade
en liflig verksamhet till d. 3 nov.
1871, då det upplöstes.
2. En af R. Dybeck 1842—50
och 1865—76 utgifven arkäologisk
tidskrift.
Runa-förbandet, ett 1824 i Lund
stiftadt sällskap, som hade till syfte
att reformera det akademiska lifvet.
Det lär ha fortleft rätt länge. Bland
dess medlemmar nämnes särskildt
P. G. Ahnfelt.
Rundbäck, Abrahamf matematiker,
pedagog, f. 1S27, lektor i Yäxiö, har
utgifvit : Algebra för nybegynare (1857,
2:dra uppl. 1861), Om
folkundervisningens ändamålsenliga ordncmde (1860)
och Om bristerna i elementarläroverkens
nuvarande organisation jemte förslag
till deras ombildning (1870) äfvensom
en större skrift Om
konsumtionsföreningar (1869). I vår riksdagshistoria
innehar R. ett framstående rum.
Rundgren, Klas {Claes) Herman,
predikant, publicist, f. 1819, sedan
1871 biskop i Karlstads stift, har
utgifvit Norrköpings kyrkotidning (1859
— 65), Veckobladet y tidning för kyrka
och stat (1863), en samling
högmässo-predikningar, utgörande andra delen
af Vittnesbörd om Christus och
christcn-dotnen (s. å.), Minnen (I, ”minnen
från grafven”, 1870; II. ”Minnen
från templet”, 1883), strödda
predikningar, tal m. m.
Rundqvist, Erik Vilhelm Ludvig,
predikant, f. 1832, kyrkoherde i Lin-
köpings stift, har utgifvit:
Andaktsbok för nattvardsungdom (1868), Elf va
julbetraktelser (1869) m. m.
Runeberg. 1. Efraim Otto E.y
polybistor, f. 1722, d. 1770 som
direktör for Finlands geografiska
landt-mätningskommission, iörfattade
skrifter i befastningskonst, statsekonomi,
kam eral-vetenskap, fysik, filosofi och
ästetik. Nämnas må: Tankar om ett
rätt kammar- och skattläggningsverk
(1761) och Tankar om menniskam
själ (2 d. 1770).
2. Johan Ludvig E., finsk skald,
ästetiker och publicist, föddes i
Jakob-stad d. 5 febr. 1804. Efter att till
en början hafva blifvit uppfostrad
hos eu farbroder i Uleåborg (hans
fader var en obemedlad sjökapten),
sattes han i Vasa skola, och 1822
blef han student i Åbo. Såväl i
skolan som vid universitetet måste han
genom informationer bidraga till sitt
uppehälle. 1827 blef han promoverad
till filosofie doktor, efter att året förut
för första gången offentligen ha uppträdt
som skald. Sedan vistades han
några år i trakten af sjön Päjäne, der
han mottog intryck, som blefvo
af-görande för hans diktning. 1830
ut-nämdes han till konsistorii-amanuens
vid högskolan (som efter Åbo brand
flyttats till Helsingfors), och s. å.
kallades han till docent i romersk
literatur. 1832—37 var han redaktör
för Helsingfors morgonblad. 1837 erhöll
han ett lektorat vid Borgå gymnasium,
och från den tiden hade han sitt hem
i Borgå. 1857 fick R. på begäran
afsked från sitt lektorat, med hela
lönen i pension. 1847—50 hade han
tillika varit rektor. Från 1863, då
han på en jag t träffades af ett
slaganfall, lefde han ständigt i tvungen
orörlighet och plågor, men hans
själskrafter mattades ej. Sedan 1844 bar
han titeln professor, och sedan 1857
var han teologie hedersdoktor. Han
dog d. 6 maj 1877, i den boning som
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
