Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Rydbäck ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
denter erhöllo fri middagsmåltid och
derefter en timmes tid sysselsatte^ sig
med lärda öfningar på latin.
Äntligen fick han 1710 professuren i
logik och metafysik. Efter att i tjugo
är hafva skött denna befattning,
flyttades han 1730 på egen begäran öfver
till teologiska fakulteten (han hade
redan 1725 blifvit prästvigd),
utnäm-des 1732 till domprost och valdes
1734 enhälligt till biskop i Lunds
stift, hvarvid han på samma gång
blef universitetets prokansler. 1732
hade han utnämts till teologie
doktor. Död 1738. R. var en af Sverges
lärdaste män och produktivaste
författare. Både på samtidens och,
genom sina lärjungar (Dalin, Linné m.
fl.), äfven på den följande periodens
bildning utöfvade han ett
genomgripande inflytande. Som filosof
karte-sian till sin grundåskådning, kan han
dock betraktas som en bland våra
själfständige tänkare och uttalade
många sanningar, som af efterföljande
filosofer blifvit framställda som nya.
Vid sin spekulation antog han de
protestantiska dogmerna som ett
regu-lativ, hvarefter allt annat måste rätta
sig. Hans största och vigtigaste
arbete, Nödige fömuftsöfningar at lära
kenna thet sundas vägar och thet osundas
felsteg (5 delar 1718 o. f., 3:dje uppl.
1766), var det första utförliga filosofiska
verk på svenska språket och berömdes
som ett af tidehvarfvets yppersta
literära arbeten. Genom attderi med klara
ord uttrycka den af fransmännen
hyllade åsigten, att poesien bör på
ett behagligt sätt framställa sanna
och nyttiga tankar eller ett roande
skämt, gaf R. upphofvet till den
smaklära, som efter honom blef den
her-skande i vår vitterhet och som i
af-seende på språkets förädling utöfvade
ett mycket välgörande inflytande, på
samma gång som den i andra
hänseenden gjorde stor skada. Själf
utrustad med ganska betydande skalde-
anlag, skref han åtskilliga dikter
(1868 utg. af F. Braune). Bland hana
öfriga arbeten märkas: Opuscula latina
(1778, utg. af Lidén), Grammatista
philosophans (3 714, 5:te uppl. 1813),
¡Sede bok} hvarutinnan gifves en kort
anledning till dygden (1731, 5:te uppl.
1834), Setitentioe philosophicce
fundamentales (1733, 3 uppl. 1741 ; öfvers.
på svenska), predikningar m. m. Se
skrifter af D. Boethius, E. S. B ring,
F. M. Franzén, A. Nyblseus m. fl.
2. Magnus E.y den förres broder,
historiker, f. 1676, d. 1742 som
teologie professor och domprost i Lund,
utgaf en mängd lärda afhandlingar,
företrädesvis i historia. Han författade
äfven ganska goda skaldestycken och
skref en uppsats Be ingenio poético,
som förråder anslutning till brödrens
ästetiska åsigter.
Rydin, Hertnan Ludvig, rättslärd,
f. 1822, blef 1840 student i Upsala,
1848 filos, doktor, 1851 juris
kandidat, 1853 adjunkt i Lunds juridiska
fakultet, 1854 vice häradshöfding och
1855 professor i svensk statsrätt vid
Upsala högskola. 1868 promoverades
han till juris hedersdoktor i Lund.
Bland hans skrifter märkas: Bidrag
till svenska skogslagstiftningens histotia
(1853), Svenska folkets beskattningsrätt
(3 855), Om yttrandefrihet oeh
tryckfrihet (1859), Föreningen tneUan Sverige
och Norge, från histmisk och
statsrätts-lig synpunkt betraktad (1863), Svenska
riksdagen, dess sammansättning och
verksamhet (1873—79), Om 1809—10
års riksdags stat sr ätt sliga betydelse for
statsregleringen (1875—76), Unionen
och konwngens sanktionsrått i norska
grundlagsfrågor (1883) m. m.
Rüdling, Johan Georg, topograf,
lefde under förra hälften af
1700-talet, var född i Tyskland och kom
vid tiden omkr. 1720 till Stockholm,
der han uppehöll sig som privatlärare
och dog i mycket torftiga
omständigheter. Han utgaf ett arbete om Bet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
