Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Schelin ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Scheyenius^ Gunnar Lorens,
latinsk skald, f. 1747, d. 1809 som
kyrkoherde i Lunds stift, författade
åtskilliga på sin tid mycket
uppmärksammade qväden pä latinska språket.
Schiller, Axel Leivton,
läroboksförfattare, f. 1829, rektor vid
real-gymnasiet i Göteborg, bar utgifvit
Svensk språklära (1855, 2:dra uppl.
1859).
Schlnkel (förut Bergman), Bernt
vont historisk samlare, f. 1794, d.
1882 som f. d. öfverste, lät på Karl
XIV Johans befallning afskrifva en
mängd i utrikeskabinettet och
konungens arkiv förvarade handlingar om
nämde konungs historia. Dessa
af-skrifter hafva sedan redigerats af
andra personer och utgifvits undertiteln
Minnen ur Sveriges nyare historia,
samlade af B. v. Schinkel (del. 1—8 af
K. V. Bergman 1852—56, del 9 af
K. Rogberg 1864, del. 10—11 af
J. A. K. Hellstenius 1868—72, del
12 af O. Alin 1881 och bihang af
S. J. Boethius 1880—83).
Schlegel, Bernhard, heraldisk
författare, f. 1838, kammarskrifvare,
har utgifvit: Svensk heraldik (1874),
Ben med sköldbref förlänade, men ej
på riddarhuset introducerade svenska
adelns ättartaflor (1875), Vplands
herregårdar (1877—81, alla tills, med K.
A. Klingspor), Svenska slott (Wijk och
Engsö, 1875—77) m. m.
Schlyter. 1- Karl (Carl) Johan S.,
rättslärd, lagsamlare, f. 1795, blef
1807 student i Lund, tog
kameralexamen 1811, juridisk examen 1812
och kansli-examen 1813, blef 1814
filos, doktor i Rostock, kallades 1816
till docent i kriminalrätt vid Lunds
högskola, blef 1818 juris kandidat,
1820 juris licentiat och s. å. juris
doktor, tjenstgjorde 1820—22 i några
ämbetsverk i Stockholm, återvände
till Lund 1822 som juris adjunkt,
fick 1835 professors titel samt
ut-nämdes 1838 till professor i allmän
lagfarenhet och 1842 till professor i
laghistoria. 1876 fick han med pension
afsked från sin professur, efter att
ända sedan 1852 hafva åtnjutit
ständig tjenstledighet, för utgifvande af
sin kritiska upplaga af våra gamla
lagar. Denna upplaga, som eger den
största betydelse for vår kulturhistoria,
utgafs fullständigt (jämte ordbok)
1827—77, under titeln Corpus juris
sueo-gothorum antiqui, samling af
Sveriges gamla lagar, utgörande tolf delar,
bland hvilka de tvänne första
ombe-söijdes af S. tillsammans med H. S.
Collin, de öfriga deremot ensamt af
S. Utom detta monumentalverk, som
vittnar om den outtröttligaste
forskning och den skarpsyntaste kritik,
har S. utgifvit följande arbeten:
Bilagor titt herr J. C. Lindblads
afhand-ling om dråp och mord (1832), Om
laghistoriens studium och dess förhallande
till rättsvetenskapens öfriga delar (1835),
en berömd skrift Om Sveriges äldsta
indelning i landskap och
landskapslagar-nes uppkomst (s. å.), tvänne häften
Juridiska afhancttingar(1836 och 1879),
Om bibelkommissionens omarbetade öf
versättning af Nya testamentet (1878) m.
m. En uppsats I rättstafningsfrågan
(1878) utgör aftryck ur företalet till
ofvannämda ordbok. S. har ock
om-besöijt utgifuingen af de flesta bland
Schartaus skrifter. Led. af vet. akad.
1856. Arb. led. af vitt. akad. 1837.
Led. af mus. akad. 1866.
2. Gustaf Ragnar S., den förres
son, filolog, pedagog, f. 1845, lektor
i Karlskrona, har utgifvit smärre
läroböcker i latinska språket, åtskilliga
pedagogiska uppsatser m. m.
Schmedeman, Johan, samlare,
historiker, vitterhetsidkare, f. 1652,
d. 1713 som kansliråd och
statssekreterare, utgaf Kongl. stadgar,
förordningar .. . angående exsecutionsverket,
dueller . . . (1696, ny uppl. 1703),
Konwng Carl XI:s personalier (1697),
Kongl. stadgar från år 1528 intill il0i
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
