Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Schmidt ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
skrifter i teologiska, filosofiska,
pedagogiska och historiska ämnen samt
ntöfvade ett ej ringa inflytande genom
sina många öfversättningar af
utrnärk-tare främmande arbeten. Han yar
yngre broder till den äfven som
skriftställare bekante statsmannen J. Skytte.
Schröder. 1. Johan Henrik S.y
arkäolog, bibliograf, minnestecknare,
f. 1791, d. 1857 som bibliotekarie
samt professor i arkäologi och
litera-turhistoria yid Upsala högskola,
ut-gaf ett stort antal skrifter i historia,
fornkunskap, nnmismatik och
bibliografi: Monumenta diplomatica suecana
(1822), TJpsala domkyrka med dess
märkvärdigheter (1826), Scriptores rerum
suedcarum medii eevi (I—IT, 1828,
tills, med E. M. Fan t och E. G. Geijer),
Vetenskaps-sodeteten i Upsala (1845),
åtskilliga uppsatser i Nova acta r.
soc. scient. ups., vitt. akad:s handl.,
Handl. rör. Skand. hist., Skandia,
Iduna m. fl. st. Dessutom författade
han minnesteckningar öfver E. M.
Fant (1818), M. Norberg (1826), J.
Hallenberg (1838, 2:dra uppl. 1839),
J. O. Wallin (1846), K. P. Thunberg
(i Nova acta o. s. v.), N. F. Biberg
(i vitt. akad:s handl.) m. fl. En
samling Tal och minnesteckningar utgafs
1839 (ånyo 1856 såsom första delen
af Samlade skrifier). Led. af vitt.
akad. 1827. Teol. doktor i Erlangen
1843.
2. Erik August S. (af annan slägt),
filosof, f. 1796, d. 1849 som
professor i teoretisk filosofi vid Upsala
högskola, utgaf en afhandling Om Flatos
republik (1842, öfvertitel Flato och
Goethe, af S. och Atterbom, med anl.
af Hvassers bok om äktenskapet), en
Handbok i philosophiens historia (3 bd,
1846—49), Anteckningar i
philosophiens historia. I. Giordano Bruno (1848)
äfvensom några smärre uppsatser.
3. Elis S. Se Schröderhdm.
Schröderheim (förut Schröder)y
Elis, vitterhetsidkare, vältalare, f.
1747, d. 1795 som f. d.
statssekreterare och f. d. landshöfding i Upsala,
författade komedierna
Fångedalarid-darcn (uppf. 1788), Fjäsken eUer den
beställsamme (tr. 1791) och Sladdret
eUer fjäskens mirakler (uppf. 8. å.),
åtskilliga tal och parodier m. m. I
handskrift efterlämnade han en samling
fragmentariska Anteckningar till konung
Gustaf 111:8 historia (utg. 1851 afK.
V. Lilljecrona, tills, med den emellan
S. och konungen förda brefväxlingen).
S. var en af Gustaf III:s gunstlingar
och spelade en viss roll äfven i vår
politiska historia Hed. led. af vitt.
akad. 1791. Led. af sv. akad. 1786.
Schultén« 1. Karl S.t
orientalist, teolog, f. 1677, d. 4730 som
teologie professor i Lund, jitgaf
åtskilliga akademiska dispu ^tioner,
bland hvilka särskildt de filologiska
anses ega högt värde. \
2. Natanael Gerhard af S.y den
förres brorson, matematiker, f. 17)0,
d. 1825 som finskt statsråd, författade
några goda läroböcker, åtskilliga
up>-satser i vetenskaps-akademiens
hanc-lingar m. m. Led. af vet. akad. 1793-
3. Natanael Gerhard af S,t den
förres son, finsk matematiker, f. 1794,
d. 1860 som kansliråd och f. d.
professor i Helsingfors, utgaf: Logarith- ,
miska och trigonometriska tabeller (1838),
Strödda anteckningar rörande grunderna
af arithmetiken och geometrien samt *
arithmetriska geometrien (1849—52)
m. m. \
4. Maximus Videkind af S.y den
förres brorson, friherre, finsk medicinsk
författare, f. 1847, e. o. professor i
kirurgi vid Helsingfors högskola, har
utgifvit: Om sundhetsvård och sjukvård
(1884) m. m.
Schulthess, Faul Ferdinand,
filolog, f. 1847, lärare vid krigshögskolan k
har utgifvit en Svensk-fransk ordbok\
(1881—85). \
Schultz« 1. Karl Gustaf S.y me- 1
dicinsk författare, f. 1785, d. 1863 jf
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
