Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Schulzenheim ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
namn (s. å.), Ben rätta (1864),
Arbetets barn (s. å.), Ungdomsminnen (s. å.),
Mina lefnadsoden (1865) Bavid
Wald-ner (1866), Vexlande öden (1871),
Sonsonen (1872), Ett tidens barn (1873),
IAten ¿art» (1875), Tillsist (1876) och
Blad för vinden (1879). Några bland
de senare ha först offentliggjorts pä
tyska. Ett arbete af literaturhistoriskt
intresse har fru S. utgifvit under
titeln Några runor (1869), innehållande
episoder ur åtskilliga svenska
författares hvardagslif.
3. Eugene S., den förras son,
filolog, f. 1847, föreståndare för en
flickskola i Stockholm, f. d. docent i
nordiska språk i Upsala, har utgifvit
den äldre Vestgötalagen (norm. text,
1876, tills, med A. Noreen), Om olika
kasus och prepositioner i fornsvenskan
(1879, i Ups. univ. årsskr.), Svensk
språklära (l:sta d. 1881, tills, med A.
Noreen) m. m.
Schwerln. 1. Fredrik Bogislaus
von S., grefve, historiker, politiker,
national-ekonom, f. 1764, var till en
böljan militär, blef sedan präst samt
utnämdes 1786 till hofpredikant, 1788
till kyrkoherde i Sala, s. ä. till
fältprost och 1809 till teologie doktor.
Död 1834. Led. af vet. akad. 1048.
Åfven led. af landtbr. akad. I vår
politiska historia innehar S. ett
framstående rum såsom ledare af den
första oppositionen mot Karl XIV
Johan, och som riksdagstalare var han
särdeles utmärkt. Bland hans
literära arbeten märkas följande:
Grund-linier till staternas historia (1811—13),
Om f örlägenheten i allmänna rörehen
(1815), Bidrag till kännedom af
fäderneslandet (1817), Författningar rörande
bankoverket, jemte anmärkningar (1828)
och Om riksdagar i allmänhet och några
nästa riksdag förekommande mål (s. ä.).
Tillsammans med Askelof och Livijn
utgaf han dessutom Läsning till
utbredande af medborgerliga kunskaper
(1816-17).
2. Martina Karolina Julia Maria
von S. (af annan gren), vitter
författarinna, f. 1809, d. 1839, författade
en samling Småsaker af en
nybegyn-nare (4 h. 1836—40).
3. Hans Hugold von S., den torras
brorson, friherre, geograf, f. 1853,
docent i Lund, har utgifvit ett
arbete om Herodots framställning af
Europas geografi (1884).
Schybergr, Svante Gustaf,
vältalare, f. 1796, d. 1874 som f. d.
expeditionssekreterare, vann svenska
akademiens stora pris för ett
Äreminne öfver kongl. rådet grefve Bengt
Oxenstjema (1827).
Schybergson, Magnus Gottfrid,
finsk historiker, f. 1851, professor i
Helsingfors, har utgifvit: Bidrag till
Finlands inrehistorial72i—173i(1875),
Hugenottema under hertig Rohans
ledning (1877), Underhandlingarna omen
evcmgelisk allians åren 1624–—25 (1880),
Sveriges och Hollands diplomatiska
förbindelser 1621—30 (1881) m. m.
Sehflck. 1. Martin S.,
läroboksförfattare, lexikograf, publicist, f.
1819, d. 1872 som filos, doktor och
föreståndare för en af honom själf
upprättad enskild flickskola i
Stockholm, utgaf följande arbeten:
Praktisk lärobok i tyska språket (1851),
Ordbok öfver främmande... ord i svenska
språket (1854—55), Hur skall man
tala och skrifva rätt? vägledning tUl
undvikande af de vanligaste felen i
svenska språket (1856),
Konversations-och univer’saUexikon (1856—66) samt
läseboken Vårt land och folk (1862—
67). Dessutom redigerade han en
tidskrift, Samtidenf skildringar från
verldsteatem (1858—59), och utgaf i
öfversättning en mängd arbeten
(Mo-liöres komedier m. m.).
2. Johan Henrik Emil S.t den förres
brorson, literaturhistoriker, f. 1855,
blef 1873 student i Upsala, 1882
docent i literaturhistoria vid
der-varande högskola och s. å. filos.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
