Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Straniera ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
bildningar från Horatius (bel. af sv.
akad. 1849), Ffterbädningar från
Anakreon (tr. 1862), poetiska
min-nesrunor (öfver Esaias Tegnér m. fl.)
och åtskilliga smärre dikter. Hans
Samlade vitterhetsarbeten utgåfvos 1874
af F. Sander. Led. af sv. akad.
1869. Som jarist utgaf S. en
upplaga af våra grundlagar (1866).
Straniera. Se La Straniera.
Streling, Johan, lärd, f. 1693,
d. 1773 som tit. professor och
kontraktsprost i Växiö stift, är
företrädesvis bekant genom sin
Gramrna-tica latina (1754, många uppl.), den
första på svenska författade latinska
grammatika.
Stricker, Johan Kristoffer,
biblio-log, f. 1726, d. 1792 som teologie
doktor och kontraktsprost i
Karlshamn, utgaf första delen af ett
Försök till ett svenskt homiletiskt bibliothek
(1767), innehållande register öfver
alla på svenska dittills utkomna
pre-dikoarbeten. Den andra delen, som ej
blef färdig, skulle innehålla kortare
lefhadsteckningar öfver svenska
ho-mil etiska författare. S. var en på
sin tid berömd predikant.
Stridsberg, Olof Arvid,
historiker, f. 1833, skoladjunkt i
Stockholm, har utgifvit Anteckningar till
en historik öfver Klara skola i
Stockholm (1880).
Strindberg, Johan August, skald,
kulturhistoriker, föddes i Stockholm
d. 22 jan. 1849. Han blef student
i Upsala 1867, var under våren 1868
vikarierande lärare vid en folkskola
i hufvudstaden, hade hösten s. å.
kondition hos en läkare och begaf
sig 1869 ånyo till Upsala, för att
taga medikofilosofisk examen.
Underkänd i det första ämne, hvari han
tenterade och utan utsigter att kunna
uppehålla sig vid akademien, sökte
han och erhöll löfte att få debutera
på kungl. teatern samt auskulterade
någon tid vid elevskolan, men kom
aldrig att uppträda på scenen. 1870
begaf han sig för tredje gången till
Upsala, nu för att studera till
filosofiska graden, men efter några
terminer ledsnade han på
examensstu-dierna och beslöt att söka sin utkomst
på den literära banan Till en
början hade han anställning i Dagens
nyheter, som kritiker och referent,
och derefter sk ref han i Svenska
medborgaren. Från 1875 till 1882
tjenstgjorde han som e. o. amanuens
i kungl. biblioteket. Sedan några år
har han varit bosatt utomlands.
S. öppnade raden af sina många
arbeten med de dramatiska styckena
Hermionc, 1 Rom och Ben fredlöse
(pseud. Kärved Ulf), af hvilka de
bägge första 1871 uppfördes på
kungliga teatern. Derefter utgaf han en
samling Upsala-skild ringar, Från
Fjer-dingen och Svartbäcken (1877), hvilka
fäste en större uppmärksamhet på
hans person samt i allmänhet
mot-togos med bifall. Hans nästa arbete,
skådespelet Mäster Olof (i versifierad
form 1878, på prosa 1881), rönte till
en böljan icke någon större
uppmärksamhet, men blef sedermera, när det
uppfördes på scenen, allmänt hälsad t
som ett af de yppersta verk i vår
dramatiska literatur. Röda rummet
(1879, 4:de uppl. 1880), en samling
skildringar af det lägre literatör- och
artistlifvet i hufvudstaden, väckte ett
ovanligt stort uppseende, gjorde
författaren med ens till en ryktbarhet
och öppnade genom sin realism en
ny period i vår literaturs historia.
Hvad S. sedan dess offentliggjort
på det vittra området är följande:
skådespelet Gillets hemlighet (1880), I
vårbrytningen, dikter och verkligheter
(1880—81), Bet nya riket, satiriska
skildringar från attentatemas och
jubelfesternas tidehvarf (1882), skådespelet
Herr Bengts hustru (s. ¿), en samling
noveller med titeln Svenska öden och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
