Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Svecus ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SyecUHj pseudonym för J. Fr.
Kryger.
Svedberg. 1. Jesper S.t
språkforskare, sal mist, predikant, f. 1653,
blef 1666 student i Upsala och 1669
i Lund, promoverades 1682 till filos,
magister i Upsala, utnämdes 1684
till pastor vid lifregementet, blef 1690
kyrkoherde i Strängnäs stift (Vestra
Vingåker), 1692 teologie professor i
Upsala, 1694 domprost, *1702 biskop
i Skara och 1705 teologie doktor.
Jämte sin biskopsbefattning hade
han öfverinseendet öfver de svenska
församlingarna i Amerika, Lisboa
och London. Död 1735. S. varpå
sin tid en af de förnämste ifrarna
for ett rent skrifspråk, motarbetade
nitiskt användningen af de många
främmande ord, som kommit i bruk
under den föregående tiden, och
lade jämte Tjällman grunden till
den rättskrifning, som ännu är den
vanliga. Hans vigtigaste språkliga
arbete är Schibboleth, svenska
språkets rycht och richtighet (1716; ett
utdrag 1720, sällsynt), som
framkallade en motskrift af U. Hjäme,
hvilket i sin ordning föranledde S.
att utgifva sitt Rettmätiga heders
f&>’-svar, emot v. prmsidcnteras och archiaterns,
d. Vrban Hiemes obetenckta skrift emot
thes Schibboleth (1719), hvari han
utförligt bekämpade den brukliga
ortografien. Betydande språkliga arbeten
äro äfven : Grammatica svecana s. en
svensk grammatica (1722) och En
fullkomlig svensk ordabok (otr.). Föröfrigt
är S. märklig såsom salmist. Efter att
först själf hafva utarbetat ett
salm-boksförslag och fått detta förkastadt,
var han den som ifrigast verkade
för utgifvandet af den 1695 antagna
salmboken och meddelade i
densamma mer än trettio salmer, af hvilka
ett stort antal bibehölls i den 1819
utgifna vallinska upplagan. Hans eget
salmboksförslag trycktes iflere format
(1694, den ena upplagan merendels
kallad ”Prinsens format”). Bland
hans ofri ga skrifter må nämnas:
Catechismi gudeliga öfning (1708;
sista uppl. med förändrad titel 1859),
Ungdoms regel och ålderdotns spegel
af Salomos predikare (1709), Guds
bamas heliqa sabbatsro uti christeliga
predikningar öfver sön- och
högtidsdagars evangelier (2:dra d. 1712, l:sta
d. 1719), Casa pauperum et gaza
di-vitunij thet är fattig mans koja och
Hk inans skatt ...(1723), En gudelig
barna-cateche8 (s. å.), Festum magnumt
stora syndares store högtid (1724, ny
uppl. 1836), AmeHca illuminata,
skHf-ven och utgifven af thess biskop (1732)
och Sanctijicatio sabbathi: sabbath ens
helgande, föreställd i högtids- och
sön-dags-cpistlar 8 gudeliga betraktande (1734,
nya uppl.). En Epistelpost Ma utgafs
1876—77. I handskrift efterlämnade
han, utom den ofvannämda ordaboken
och predikningar, bl. a. den svenska
aalmbokens historia (förlorad), en
bibel-öfvereättning och en själf biografi,
hvaijämte man eger en stor samling
af honom skrifha bref. Hans salmer
(både original och öfversättningar)
utgåfvos af Hanselli 1871, och åttatio
salmer utgåfvos 1874 af A. Virgin.
S. var fader till Em. Svedenborg
och kan genom sin uppfattning af det
öfversinliga anses som en föregångare
till denne. Se skrifter af K. E.
Fahlcrantz, H. Hemlund (Förslag
och åtgärder till svenska
skriftspråkets reglerande 1691—1739), G. E.
Klemming (En ant. sand.) och H.
V. Tottie samt en utförlig biografi i
Biogr. lex. XVI.
2. Emanuel S., den förres son.
Se Svedenborg.
3. Lorens Edvard S.,
vitterhets-idkare, f. 1836, literatör, har
ut-gifvit en samling Fantasicbildcr (1856)
m. m.
Svedbom. 1. Jonas S., pedagog,
biografisk samlare, f. 1778, d. 1864
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
