Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Valler ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Valler—Tallin
skrifter, veckoskriften Göteborgs
alle-handa (1774—75, tills, med rektor
Rodin) m. m. V. var ock den mest
verksamme stiftaren af
Vetenskaps-och vitterhetssamhället i Göteborg (se
d. o.).
Taller, Erik, politiker, predikant,
f. 1732, d. 1811 som biskop i Vesterås,
utgaf: Tankar om vårt penningväsende
och förslag till ett naturligt
Jinance-system (1769), Ben stora högtnålsfrågan
mitt och ditt (s. &.), Oförgriplige
tankar om tolerancen (1779), predikningar
m. m.
Vallerius. l. no$ K, filosof,
teolog, f. 1706, d. 1764 som teologie
professor i Upsala, utgaf: Systema
metaphysicum (1750—52), Compendium
logices (1754, ny uppl. 1777),
Campen-dium metaphysices (1755, ny uppl.
1764), Psychologia empírica (s. &.),
Branotiones theologicce (1756—64),
Bsy-ohologia rationalis (1758) m. m. Led.
af vet. akad. 1739.
2. Johan Gottschalk Vden forres
broder, naturvetenskaplig författare,
f. 1709, d. 1785 sora f. d. professor
i Upsala, utgaf en mängd skrifter i
kemi, metallurgi och medicin: Bref
om chemiens rätta beskaffenhet, nytta och
värde (1751, 2: dr a uppl. 1767), Chemia
physica (1759—68), Elementa
metallur-giaslspeciatimchemica(1768, 2:drauppl.
1779), Tankar om ver Idens isynnerhet
¿ordenes danande och ändring (1776),
Åkerbrukets chemiska grunder (1761,
nya uppl.), Historia litteraria
mineralogía (1779), svar på
vetenskapsakademiens fråga Om svenska
åkerjords-arternas egenskaper och skiljemärken
(1779, i vet. akad:s handl.) m. m. Se
skrift af K. E. Bergstrand (1885).
3. Se Valerias.
Vallin. 1. Georg V., historisk
forskare, f. 1686, blef 1707 filos,
magister i Upsala, 1726
universitetsbibliotekarie, 1732 tillika teologie!
professor, 1735 superintendent på |
461
Gotland och 1744 biskop i Göteborgs
stift. Död 1760. Y. utgaf en mängd
historiska arbeten: Antiqvitates
eccle-siasttca insula Rügen och Lapponia
christiana (1727—31 införda i vet.
soc.*8 handl.), Sigtuna stans et cadens
(1729—32), Clavis numophyllacii runici
aüoqium (1743), Runographia gothlandica
(1743—50, i vet. soc:s handl.),
Obser-vatio de etymo urbis Calmar (1743),
Gothländska samlingar (I. 1747, forts,
utg. af sonen, se Vattenstråle) m. fl.
Dessutom efterlämnade han åtskilliga
handskrifter.
2. Martin Georg V., den förres
son. Se Vattenstråle.
3. Johan Olof V., skald, vältalare,
föddes i Stora Tuna d. 15 okt 1779.
Han blef 1799 student i Upsala och
1803 filos, magister, prästvigdes 1806,
utnämdes 1809 till teologie lektor
vid Karlberg och till kyrkoherde i
Solna, blef s. å. teologie doktor, fick
1812 Adolf Fredriks pastorat i
Stockholm, utnämdes 1816 till domprost i
Vesterås och 1818 till pastor primarius
i Stockholm, blef 1824 ordensbiskop,
kallades 1830 till konungens
öfver-hofpredikant samt utnämdes 1837
till ärkebiskop och till prokansler
vid Upsala högskola. 1810 kallades
han tUl en af de aderton i svenska
akademien. Hed. led. af vitt. akad.
1826. Led. af vet. akad. 1827. Hed.
led. af krigsv. akad. 1828. Död. d.
30 juni 1839.
V. gjorde sig först känd som
pristagare i svenska akademien, för några
öfversättningar från Horatius. När
han sedermera (1805) vann trenne
| pris på en gång, tvänne mindre for
öfversättningar från Horatius och
Vir-gilius samt det större för lärodikten
Uppfostraren, var han med ens
ryktbar. Nämda dikt, som är författad
helt och hållet i den akademiska
smaken, var af samtiden mycket
be-! undrad. Emellertid frigjorde sig Y.
I snart från de akademiska bojorna,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
