Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Virsén ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
medicinen (2 h. 1842—60), Om
läkare-betyg öfver dödande kroppsskador (1842),
Granskning af lagberedningens förslag
tiU straff balk, så vidt den rörer
rättsmedicinen (1846), Fnintimmersläkaren,
en handbok för husmödrar (s. å.),
Handbok i rättsmedicinen (1852—53, tills,
med brodern A. H. Vistrand),
Minnesbok för läkare i tjenst (1853, 2:dra
uppl. 1854), Minnesbok f år apothekare
och pharmaceuter (s. &.), Minnesbok vid
tillsynen om soldatens helso- och
sjukvård (1857, tills, med brodern) och
Rättsmedicinska afhandlingar (1863).
Dessutom redigerade han i flera år
sundhetskollegiets Bidrag till Sveriges
officiella statistik. Han utgaf ock ett
häfte Reseminnen (1846).
2. Alfred Hilarión V!, den forres
broder, medicinsk författare, f. 1819,
blef 1836 student i Upsala och 1846
medicine doktor, anställdes 1850 som
lärare i rättsmedicin vid Karolinska
institutet, utnämdes 1861 till e. o.
professor i rätts- och statsmedicin
samt förordnades 1866 till
medicinalråd. Död 1874. Han utöfvade en
särdeles omfattande
författarverksamhet. Bland hans skrifter märkas:
Afhandling om sättet att besvara
rättsmedicinska frågor rörande hafvandskap
och forlossning (1849), Om mannens
könsorganer (1850, 3:dje uppl. 1863),
Historisk öfversigt af läkarekonstens
och statsmedicinens uppkomst och
utveckling inom fäderneslandet (1 h.
1851), Handbok i rättsmedicinen (1852
—53, tills, med brodern; 1 h. 2:dra
nppl. 1869; bih. 1857), nytt
supplement till Sackléns läkarehistoria
(1853), Om helsovården vid främmande
arméer (1855), Minnesbok vid tillsynen
om soldatens helso- och sjukvård (1857,
tills, med brodern; ny minnesbok
1871), Minnesbok för sjukvårdsmanskap
(1860, 2:dra uppl. 1874), Minnesblad
för läkare och apotekare ... (1872),
Hehovårdslära (1873) samt Sveriges
läkarehistoria, ny följd (1873—74, tills.
med A. J. Bruzelius och K. Edling).
Deljämte utgaf han Sigtuna, det forna
och det närvarande (1847),
Författningar angående medidnaiväsendet i
Sverige (1857—61), redigerade ett
band af månadskriften Hygiea (1861)
m. m.
Vitalis, pseudonym för Erik
Sjöberg.
Vitt« 1. Feter Sonnberg V.,
predikant, f. 1776, d. 1849 som prost
och amiralitetspastor i Karlskrona,
utgaf ett häfte Strödda predikningar
(1847).
2. Otto Manderup V., den förres
son, medicinsk författare, f. 1812, d.
1875 som förste stadsläkare i
Karlshamn, utgaf ett större arbete om
Själen i normalt och sjukligt tillstånd (2
d. 1858—64) m. m.
3. Gustaf Karl (Carl) P., den
förres broder, nautiker, tekniker, f.
1814, f. d. kaptenlöjtnant vid flottans
konstruktionskår, har utgifvit
Frak-tisk och theoretisk handledning i
skepps-byggeri (1857—63; delvis utgifven i
ny uppl. 1871) m. m.
4. Holger Anders Vden förres
broder, läroboksförfattare, f. 1818,
kontraktsprost och kyrkoherde i
Helsingborg, har utgifvit; Grunddragen
af astronomien och mathematiska
geo-graphien (1849), de sex första samt
elfte och tolfte böckerna af
Euklei-des (1850—56), ny upplaga af
Hartmans lärobok i geografi (1854) m. m.
Vitterhetens Yänner, ett 1803
i Upsala stiftadt vittert sällskap, som
upplöstes 1806 samt efterträddes af
Aurora-förbundet i Upsala och Pro
joco i Stockholm. Sällskapet, som
sammanträdde hvar Q ortonde dag,
bestod ursprungligen af nio ledamöter,
bland hvilka V. G. Lagus, L.
Hammarsköld, L. Fr. Bääf, Kl.Livijn och
K. Stenhammar voro de i literärt
hänseende förnämste. Sedan
till-kommo ytterligare tretton
medlemmar, bland dem Atterbom och K. G.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
