Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Ångström ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
geografien (1852, nya uppl.). För
•ofrigt har han under längre tider^
.skött utrikes-afdelningen först i
Aftonbladet och sedan i Dagens
nyheter.
Ångström* 1. Andere Johan Å.,
fysiker, astronom, f. 1814, blef 1833
student i Upsala, 1839 filos, doktor,
s. å. docent i fysik, 1842 adjunkt
vid Stockholms Observatorium, 1843
astronomie observatör i Upsala och
1858 professor i fysik. Led. af vet.
akad. 1850. Död 1874. Genom sina
forskningar i den experiméntala
fy-siken förvärfvade sig Å. rykte som
•en af samtidens ypperste
vetenskapsmän. Särskildt inom optiken
anställde han undersökningar,
som’’innehålla de fundamentala principerna”
•till alla efterföljande undersökningar
på detta område. Hans förnämsta
•upptäckt är lagen för Spektralanalysen,
hvilken upptäckt förskaffat honom
namnet spektralanalysens fader. Han
författade ett stort antal skrifter. De
vigtigaste äro: Magnetische
beobach-tungen bei gelegenheit einer reise nach
Deutschland und Frankreich (1844),
Sur la polarisation rectiligne et la
double réfraction des cristauz a trois axes
•obliques (1849), Mémoire sur la
tem-jférature de la Ierre (1851), Optiska
undersökningar (1853), Om de
mono-.klinoedriska kristallernas monekulära
konstanter (1859), Ny metod att bestämma
kroppars ledningsförmåga för värme
*(1861), det ryktbara Recherches sur
le spectre solaire (1868), Sur deux
iné-yalités June grandeur remarquable dans
les apparitions de la comete de Halley
(1871) och Sur les speetres des gaz
simples (1871).
2. Karl (Carl) Arrent A., den
förres broder, mekaniker, f. 1821,
professor vid tekniska högskolan, har
författat åtskilliga skrifter i mekanik,
•de fleBta intagna i Jernkontorets
annaler, äfvensom Handbok för beräkning
af turbiner och turbin-pumpar (1880)
m. m.
Åslund, Daniel, vitterhetsidkare,
topograf, f. 1826, d. 1885 som f. d.
afvittringslandtmätare, utgaf Poetiska
ungdomssynder (1851, pseud. Gök
Gökson Gök), Tafior och berättelser från
Norrland (2 d. 1857—61, 2:drauppl.
af 2:dra delen 1875), Beskrifning
öf-ver Vestemorrlands län (1878—80)
m. m.
Åström, Johan, teolog, predikant»
salmist, f. 1767, d. 1844 som prost
och kyrkoherde i Upsala stift, utgaf
Predikningar (1829—31), Handbok i
theologiska litteraturen (1842) m. m.
Efter hans död utgåfvos Predikningar
och religionst al (1846). Å. författade
och bearbetade äfven åtskilliga vackra
salmer, intagna i den vallinska
salm-boken.
iir. 1. Samuel Ä.,
vitterhetsidkare, f. 1727, d. 3 799 som teologie
doktor och domprost i Linköping,
författade både på latin och svenska
åtskilliga skaldestycken, öfversatte på
latinsk vers Gyllenborgs ”Tåget öfter
Bält” m. m. Han tillhörde fru
Norden-flychts vittra krets.
2. Erik Peter Å., den förres son,
vitter författare, f. 1765, d. 1793
som docent i literaturhistoria vid
Lunds högskola, utgaf själf Werthers
första och sista stunder (1786, 2:dra
uppl. 1791) samt Tal öfver freden i
Verelä (1790). Efter hans död utgaf
Leopold en samling af honom
författade Strödda skaldestycken (1795).
Öberg* 1. Charlotta {Lotta) Ö.,
poetissa, f. 1818, d. 1856, utgaf trenne
små häften enkla och varmhjärtade
Lyriska dikter (1834—41).
2. Ludvig Teodor <).,
vitterhetsidkare, f. 1820, d. 1860 som litograf
och literatör i Stockholm, utgaf en
mängd visor, kalendrar, sagor,
berättelser m. m., under åtskilliga
pseudonymer: F. L. Berg. F. T. Bergström,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
