Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
mare jordytan befintliga rötter såras, hvarigenom sarten på dessa
ställen hejdas ocb samlas i öfvervägande mängd.
För alt uppnå vissa särskilda ändamål vid fruktodling, sträfva
vi ej sällan derhän att omskapa träd i buskform, och orovändt,
buskar i trädform. Erfarenheten har visat oss att detta låter sig
göra, om manr endast håller sig inom vissa gränser. Kännedomen
af saftomloppet kommer här rätt väl till nytta och lär oss de
medel vi härtill hafva att använda.
§ 43. Genom saftens sträfvande uppåt, isynnerhet hos ung^t
träd, och dess sträfvan att företrädesvis befordra toppögat till
växtlighet, förblifva årligen ett större eller mindre antal sidoögon i
hvilande tillstånd, och dessa dö småningom alldeles bort och komma
icke att växa ut. Till och med de första, redan bildade
sido-qvistarne, dö ej sällan, i brist af föda. Genom beskärandet åsyftar
man hland annat, att alla ögon skola växa ut och att ingen en
gång bildad gren må aftyna; härigenom blifva dessa träd i
förhållande till deras storlek ojemnförligen bördigare.
§ 44. Kronans tillväxt beror på rotens förmåga och
ut-1 bredning, den föda densamma finner i jorden, och på saftkärlens
byggnad.
Vid stark rotförmåga eller på rikhaltig jord, år derföre alltid
växtligheten ymnig, deremot svag i mager jord och svagast vid
dålig rotförmåga. Men äfven i fet jord kan ett träd, som uppväxt
i mager, dålig jord, icke växa frodigt: dess saftkärl äro för trånga,
den omgifvande barken för tätt omslutande och för seg att gifva
efter. Under sådana förhållanden kunna rot och jord först inverka
fördelaktigt, när nya och rymligare saftkärl bildat sig.
§ 45. Kronan, som bildas och näres af roten, står alltid i
ett bestämdt förhållande till denna och till den jord, * hvilken
roten befinner sig. Detta bestämda förhållande blifver väl
emellanåt upphäfdl, men trädet söker alltid att återställa det. Är
missförhållandet alltför stort, så har det trädets sjukdom eller
död till följd, om icke konsten här hjelper naturen.
Ar nemligen rotens kraft öfvervägande, då kronan genom våda
eller beskäring förlorat en större eller mindre del, så återställer
trädet den förlorade jemnvigten genom ett större eller mindre
antal unga, kraftiga skott. Detsamma händer, om man, i stället att
förminska kronan, förbättrar jorden, och i ännu högre grad, om
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
