Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Fig 44» såsom fig. 14 ntvisar. Den åsyftade formen
bestämmer hvilket öga i äfseende på dess läge, väljes tilt
f toppöga. Alla störfe amputationer ♦böra så mycket
möjligt undvikas; men är man tvungen dertill, täckas
de deraf uppkomna sår med ympvax eller trädsalva.
Om trädet är uppdraget efter bestämda reglor, så
förekommer det högst sällan, utom vid gamla träd, som
man derigenom vill föryngra, att man behöfver
borttaga större delar af trädet; utan hufvudsakligen
borttagas endast mindre eller större delar af ettåriga qvistar.
Såsom med allt annat, är äfven vid beskäringen ett iagotn
svårast att åstadkomma. Ett lagom beskärande åstadkommer en
frodig växtlighet, men genom ett allt för starkt beskärande tvingas
safterna, om de icke ändock kunna konsumeras genom en stegrad
växtlighet, alt sönderspränga kärl eller att återvända till rötterna;
åtskilliga sjukdomar och till och med trädets död är ej sällan
följden häraf, isynnerhet hos stenfrukterna. Genom ett allt för svagt
beskärande deremot, förblifva ej sällan de ögon hvilande och de
qvistar svaga, som man just serskildt ville hafva utbildade. I
allmänhet bör antagas såsom regel, att svagt växande träd beskäras
starkast, och starkt eller frodigt växande svagast.
Ögon, som genom för svagt beskärande icke hafva växt ut och
hvilka man behöfver för trädets framtida form, kunna väckas
genom skarpare beskäring det nästföljande året. Svårare, till och med
omöjligt, är detta, då de hvilat ännu ytterligare ett år.
I afseende på bildandet af fruktqvistar kan här endast anföras,
att fruktögon bildas lättast och rikligast på de ställen, der saften
cirkulerar långsamt, således mera på de nedra eller sidogrenarne
ån i toppen; ty då saftströmmen der går skyndsamt genom
cell-Väfnaden, kunna bladen icke så fullständigt förarbeta och förädla
den, hvilket är alldeles nödvändigt för’bildandet af fruktknoppar
såsom vi redan förut sagt. Derföre gifva också de former tidigare
frukter, på hvilka ett jemförelsevis större antal lägre sittande
grenar och qvistar utbildas, än de, på hvilka stammen är långt uppåt
blottad. I det hela bidrager allt, som hejdar saften i dess fart, till
fruktknopparnes utbildning, t. ex. qvistarnes nedböjoing, rotens
förkortning, ringandet å grenar och qvistar, toppande å unga skott m.
m.; då deremot ett träd, som lemnat för mycken frukt, så alt det
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
