Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FEMTIOTREDJE KAPITLET.
4. SHinfrtMhfer.
Höra alla till familjen Leguminosæ, och till 17:de klassen 3:dje
ordningen.
I Spec. Arter, Pisum sativum.
§ 254. Växer vild i södra Europa. Man har en mängd olika
varieteter deraf. De kunna indelas på följande satt:
t. Soekerärter: de hafva bredare och vanligtvis något krökta
skidor. Skidans inre hinna är helt fin, så att den icke kan
frånskiljas, såsom eljest hos de följande arterna; hela skidan användes
till mat.
Dessa indelas äfven i dvarg- och höga sockerärter.
(Dvärg-ärterna blifva ej mycket öfver I fot höga och klänga
icke).
2. Spritärter hafva icke åt sidan krökta skidor: skidans inre
hinna är stark och seg, och kan frånskiljas. Af dessa användas
bufvudsakLigen endast ärlerna till mat.
Dessa indelas i följande underafdelningar:
a) Kronärter: växten blifver vanligtvis 5 fot hög; blommorna
sitta i knippor.
b) Panliga spritärter: af denna sort finnas äfven dvärg- och
kläng-ärter, och deremellan en mängd öfvergångar. Arternas färg
är gul eller grön; formen slät. Häraf finnas de flesta varieteter,
som skilja sig genom växtsätt, bördighet, mognadstid, smak m. m.
c) Märgärter: likna föregående, men sjelfva ärterna äro
skrynkiga.
d) Kapusiner-ärter: ärterna äro större än alla föregående och
gråa till färgen, närma sig i utseende mera till bönorna.
De låga dvärg-ärterna begagnas hufvudsakligen till drifning
i bänk.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
