Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Alla fordra ett fritt, öppet läge, trifvas nästan i hvarje
jordmån, om den icke är alltför sankt belägen. Jorden bör icke vara
för fet, helst gödd för 2 år tillbaka, men då de läggas är en
gödning med aska fördelaktig; den strös in tillika med ärterna. Två
år å rad trifvas ärter ej gerna på samma ställe.
Ärterna läggas antingen i rader eller i små klumpar. I första
fallet hackar man upp fåror 3—5 tum djupt, 3 fåror för de
lågväxta sorterna och 2 för de högre, på en 3 fot bred säng.
Ärterna i raderna läggas på 2—4 tums afstånd, de högväxta* på 4
tum, och täckas sedan med 2—3 tum djup jord. I lös, torr jord
är en fåra öfver ärterna nyttig; de komma då att stå djupare och
lida icke så mycket af torkan, hvarföre man också här gör fårorna,
i hvilka ärterna utströs, 4—5 tum djupa. Sätter man ärter i
klumpar, så nedläggas 3 och 5 ärter på ^ till 1 fots afstånd.
För att erhålla ärter mycket tidigt, uppdrager man stundom
plantor i lådor, och utplanterar dem sedermera på kalljord, sedan
itoan småningom väl vant dem vid luften; de risas då genast,
hvilket äfven tjenar dem till skydd mot kölden.
Tidiga sorter sås på våren, så snart jorden reder sig;
derefter sår man hvarje 14:de dag ånyo, och tägger sedermera sena
varieteter. När ärterna äro uppkomna och 3—4 tum höga, hackas
eller kupas de litet, och då sättes ärtris vid de högre, klängande.
Man väljer riset efter den höjd, som den ifrågavarande
varieteten uppnår. Allt för högt ris är ej nyttigt, och man tager
endast så högt som behöfs. Risningen bör ej vara för tät, så att
luftens tillträde derigenom för mycket hindras.
Om man Lägger ärtsängarna enstaka emellan andra lägre
växter, t. ex. omvexiande med krypbönor, så trifvas ärterna mycket
bittre, än då flere stå tillsammans. Kan man lägga ärtsängarna
ifrån norr till söder, är äfven detta att föredraga, emedan solen
då kan bättre verka.
De ärter, som skola bära frö, sorteras väl* så att man ej
erhåller blandning. Sedermera, då de stå i blomning, genomses
sängen, bvarvid alla som hafva ett olika utseende* uppryckas, t. ex.
bland en lägre sort de högre, bland tidiga de sent blommande o.
s. v. På det att ärterna må kunna utbildas väl, utströs de något t
glesare än vanligt, och på det att ingen hybridisering må ega rum,
lägges hvarje säng enstaka emellan sängar med lägre växter.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
