Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
lades i terrasser med horisontela ytor. Af buskar och träd
bildades väggar, pyramider m. m., med saxens tillhjeip. Alla
växter, från de lägsta örtartade till de största träd, planterades
efter mått och linie; bäckar och kanaler leddes inom raka
bräddar; små sjöar eller bassiner erhöllo en rund, fyrkantig eller
annan geometrisk form. Stundom uppfördes kullar, men äfven
dessa bildades fullkomligt regelbundna o. s. v.
Denna stil, efter hvilken till en del redan Babylons
hängande trädgårdar lära varit anlagda, utbildades i förra
århundradet till sin högsta ståndpunkt af Le Notre, en fransysk
trädgårdsmästare. Han anlade de stora, verldsberömda trädgårdame
i S:t Cloud, Versailles, Trianon, m. 11. De äro storartade,
praktfulla, och tjepade flere andra trädgårdar såsom mönster.
’Denna stil kallas nu allmänt den gamla fransyska.
I medlet af adertonde århundradet lyckades det en engelsk
landskapsmålare Kent att införa en annan trädgårdsstil. Redan
före honom voro många missnöjda med den så kallade
fransyska stilen, helst då den mer och mer urartade till lekverk; ty
man1 bildade af träd och buskar menskliga figurer, djur o. $. v.
och blomsterpartierna erhöllo de smaklösaste rococco-former.
Kent gjorde den satsen gällande, att trädgårdskonsten var
närmast beslägtad med landskapsmålning, och att man vid
anläggandet af trädgårdar borde efterbilda naturen; och nu upptogos
eller bildades i trädgårdarna kullar oeh dalar, slingrande
bäckar, lundar, träd- och buskgrupper m. ra., i naturlig form.
Denna trädgårdsstil kallades den nya engelska, eller endast den
naturliga.
§ & Den engelska och den fransyska stilen äro, som vi
snart skola se, i sina hufvudpunkter rakt motsatta hvarandra.
Under det den engelska, så mycket möjligt är, tacksamt
begagnar all naturskönhet, som lokalen har att erbjuda, äfven genom
vuer indrager omkringliggande trakter i sitt område, förstör den
fransyska all lokal-naturskönhet och inhägnar sitt gebiet med en
hög mur. Under det den engelska slräfvar därhän, att ej vilja
synas, utan vill skapa liksom naturen och alltid anser henne
som sin lärarinna, tror den fransyska sig vara naturens lärare
och tuktomästare och påtvingar henne former, hvilka hon ej
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
