Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
siken en hastig öfvergång, ifrån den ena tonarten till den
andra, obehagligt anslår vårt öra.
§ 12. Lundarne böra icke öfverallt planteras lika täta,
utan på de bredaste ställena böra glesa platser finnas med en
vacker gräsmatta, som kan belysas af solen och på hvilken hon
kan åstadkomma skugga af träden. Men der träd partiet är
smalt, sättas träden tätare, så att man ej förmår genomskåda
gruppen och märka hur smal den är. Detta förekommes
lättast, om man dermed förenar ymnigt med buskar, helst åt
kanten till.
§ 13. Man har påstått, att endast sådana trädslag borde
användas i massa, som i naturen förekomma såsom
sällskaps-träd, samt att de andra, som förekomma mera spridda, ej skulle
duga härtill. Likväl tror jag icke, att en .trädgårdsmästare böt*
allt för mycket binda sig vid denna regel. Träd, hvilka i
naturen icke förekomma i större mängd på ett ställe, äro
vanligen sådana., som äro mer eller mindre kinkiga, så att de
endast trifvas under vissa gifna vilkor; de skulle förekomma i
större mängd, om läge eller jordmån flerstädes behagade dem.
Men i en trädgård, der jorden bearbetas, och man har i sin
magt att sköta sådana naturens klemiga barn med mera
omsorg, förfalla dessa orsaker, och vi kunna ställa sådana träd
tillsammans, helst då de ofta bilda en ganska vacker grupp.
På samma sätt kunna sällskapsträd med god etfekt användas
enstaka på gräsplaner, eller för kontrastens skull här och der
bland andra träd.
§ 14. Granen, tallen och björken, hvilka i norden äro de
vanligaste sällskapsträden, få icke användas i trädgårdar för
ofta och i för stor mängd. Granen med sina spetsiga toppar,
sticker ej vackert af emot horizonten. Dess grönska är mörk
och allvarsam. Tallen har afrundad krona, men dess grönska
är blek och sorglig. Barrträden gifva scenen en allvarsam
karakter, hvilket här sällan fordras, ty en trädgårds karakter skall
vara* glädtig. Man bör likväl icke alldeles förkasta dem: de
hafva äfven sina skönheter. Om hösten och vintern, då
löfträ-den äro bladlösa, stå barrträden oförändrade i sin mörka
grönska, och en större grupp eller mindre lund bar någonting hög-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
