Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
leda gångarne; derigenom erhåller man en önskad skugga.
Finnes vatten i en trädgård eller vid dess gräns, så bör man äfven
leda gången så, att den ett litet stycke vidrör stränderne, och
detta helst på elt ställe, der vattnet med dess omgifning
framställer sig vackrast. Sedan föres den bakom en busk- eller
trädgrupp och åter tillbaka, i fall vattnet är stort.
§ 2. Man har vanligen tvenne slags gångar i en trädgård,
nemligen hufvudgångar af en större bredd, och smalare gångar.
De smala ledas vanligen genom täta lundar, eller till en enslig
löfsal, en källa, ett mindre tempel, en kulle, hvarifrån man har
en vacker utsigt m. m. Vidare användas gerna smalare gångar
i den del af trädgården, som hufvudsakligen begagnas till
blomsterodling. De breda deremot äro de egentliga
hufvudgångar-ne, som mest begagnas.
§ 3. Allt för många gångar bör en trädgård likväl icke
bafva. Gräsplanerne blifva derigenom för mycket genomskurna
och sönderdelade, för att göra någon effekt, och hela
trädgården érhåller icke något storartadt utseende. Derföre är det
nödvändigt, der två eller flera gångar närma sig hvarandra, att
genom plantering undangömma dem för hvarandra. Men
alltför ängsligt bör man likväl ej söka att dölja gångarne. De
af-bryla och kontrastera genom sin färg rätt skönt mot
gräspla-nernes kolorit, och för att kunna få ett begrepp om dessas
vackra form, måste man då och då kunna skåda deras gräns,
hvilken just bildas af gångarne. Att anlägga för få gångar är
kanske mindre att rekommendera än att anlägga för många.
Man vill kunna komma till alla de vackraste partierna och
spatsera en längre tid, utan att behöfva komma ofta tillbaka
på samma fläck. Men fram och tillbaka måste man kunna
passera en väg med lika stor njutning. Det är lätt att genom
gruppering och väl anbragta utsigter laga så, att gången blifver
lika mycket underhållande, då man vänder tillbaka. Man bör
aldrig låta en gång upphöra vid något föremål, så att den
promenerande är tvungen att vända om, utan gången bör
fortsättas, antingen enkel eller förgrenad, till dess den åter förenar
sig med de andra.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
