- Project Runeberg -  Trädgårdskonst. Anvisning att anlägga och underhålla trädgårdar... /
116

(1858) [MARC] Author: Daniel Andreas Joakim Müller
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

3fven kan den åt öster oeh vester belägna stängseln användas
för mindre ömtåliga fruktslag. Till och med en mur eller ett
plank på södra sidan^beklädes gerna åt trädgården till (således
åt norr) med sådana växter, som trifvas i skugga t. ex. Hedera
quxnquefolia> Hedera Heltx, Lonicera Caprifolium m. fl., /men
ielst användes här, i stället för mur eller plank, en häck ( af
Ligustrum. Äfven i mindre blomsterträdgårdar, som icke til*
låta’ att stängseln döljes med träd och buskar, beklädes den*
samma med slingrande eller klängande blomsterväxter.
Stängseln omkring mindre trädgårdar gör man vid norra sidan gerna
något hög, för att äfven derigenom erhålla skydd mot de
kallaste vindarne. Muren eller planket, som skall beklädas med
fruktspalier, strykes med en gråblå färg. Erfarenheten har
nem-ligen visat, att denna färg är den mest passande, såsom
befrämjande frukternes’ mognad.

Mindre an all artificiel stängsel vanpryder en häck, och
är, då den väl underhålles, äfven ganska ändamålsenlig. Man
använder härtill vanligen hagtorn, men äfven vår gran bildar
förträffliga häckar, hvilka också under vintern lemna skydd och
passa bäst på norra sidan, emedan de med tiden blifva höga.
Men en häck, innan den kan försvara trädgården, bör sjelf
skyddas några år genom stängsel, som likväl ej bör vara tät,
utan bestå blott af läkter. Omkring en större lustträdgård eller
park bildar man gerna ett busksnår. Der man vill hafva
stängseln, djupgräfves jorden till 6, 8, 12 fots bredd, utefter hela
längden, och sås härpå om hösten Cratægus, Prunus insilitia,
Mesptlus, m. fl. och, der stängseln kan blifva högre, vildapel.

Gallerstaket såsom stängsel användes, der man vill att
luften skall hafva ett friare tillträde, eller ock der man vill att
trädgården med sina scener skall framställa sig åt vägen eller
gatan till. Äfven der ett plank eller en mur skulle skymma
en vacker utsigt, sättes ofta ett gallerstaket; men man gör här
gallret af så fina jernstänger, att de ej synas på afstånd och
målar den» ljust blågråa.

För, utsigternas skull nedsänkes ofta stängseln, men detta
bör likväl ej’för ofta användas och hufvudsakligen der, bvarest
en äng stöter intill trädgården; på inre sidan lägger man då

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 16:34:46 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/mdtkonst/0133.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free