- Project Runeberg -  Afhandling rörande mechaniquen med tillämpning i synnerhet til bruk och bergwerk / Del 1 /
32

(1794-1800) [MARC] [MARC] Author: Eric Nordewall, Sven Rinman
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

p t&yu ) ö (

ven är lika med radien af hjulet AB. Svänghjulens
omloppstider äro fåledes til hvarandra fom fvdngnings-tiderne af de
pendlar , fom äro lika länga med hjulens radier j och tiden, på
hvilken et f åd ant hjul villigaft gör fitt omlopp, är lika med tiden,
pä hvilken denne pendel gor en fvängning fram och tilbaka.

Härvid bör anmärkas, at ehuru Svänghjulets större eller
mindre tyngd aldeles icke förändrar deSs omlopps-tid, hvilken endast
rättar fig efter diametern ; Så måste dock noga i akttagas, huru
denne tyngd finnes fördelad, antingen den Sitter närmare axelen
eller ut emot periferien; emedan hjulet i Sörra händelfen antageren
hastigare och i den Senare en långSammare rörelSe; det är: man
måste först Söka hjulets Svängnings-punct, och ifrån denna til
axelen räkna hjulets radius, Så at om Svänghjulet vore SammanSatt af
en hel skifva AB (Fig. 28), uti hvilken tyngden vore öfveralt
lika fördelad, få måste man (63, 5:0) räkna radiens längd allenast
för två tredjedelar af AB o. f. v.

Om Tyngds Medelpun&en, Centrum
Gravitatis.

63. Sjelfva namnet Tyngds medelpunct gifver ofs straxt
til-känna, at denne punct, innom eller utom en kropp, måste vara
få belägen, at tyngden på alla Sidor om denfamma är lika stor.
Den måste altfå uti reguliera och öfver alt lika tunga kroppar
vara den famma fom medeipuncten til kroppens storlek; hvadan vi
ock finne, at om uti cirklar, parallelogrammer, fpherer, cuber,
pa-ralielipipeder, cylindrar och prismer, m. sk, denne punct
understödes eller^ uppehälles, få förblifva de i jämnvigt, ehvad
ställning man må gifva dem. Uti fådane kroppar och figurer
är fåledes lätt at finna tyndgs medeipuncten blott med tilhjelp af
Geometrien.

På fådant fätt finner man at tyngds medeipuncten 1:0 uti
cjvadra-ter,par all el ogr ammer och mängkanter, fom hafva jämt antalfidor,
är uti A, B och C (Fig. 29, 30, 31), där de räta lineer, fom
fam" man*

b’

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 16:34:57 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/mechaniq/1/0088.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free