- Project Runeberg -  Afhandling rörande mechaniquen med tillämpning i synnerhet til bruk och bergwerk / Del 1 /
110

(1794-1800) [MARC] [MARC] Author: Eric Nordewall, Sven Rinman
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

no

oaj )

c

TgQ Men icke allenast då, när et flytande ämne innestutes
uti et och famma käril ABCD (Fig. 124), antager defs yta EF
horixontel ställning; utan äfven då, nar flere karil yf, b och C

en

(Fi? 125) äro med hvarannan förenade, stnne vi, at om, til ex.,
Vatten hälles uti kärilet J, upfyller detfamma först röret abcdejg,
och stiger fedan uti alla kärilen tillika, få at det stutdigm, nar
ställningen uphör, uti dem alla står til en och Samma horizontela
höjd hiklmn, ehvad skapnad och storlek deffe käril stns emel-

170. Flytande materiers tryckning verkar fdledes _ ett alla
fldor , lade up dt ocb pd fedorne fd vad [om nedåt; ty eljest
kunde icke vattnets tryckning uti kärilet A verka deSs stigande uti
de tvänne andra kärilen B och C, igenom det krokiga röret

i,il cd ef g. . ’

171. At för öfrigt hvar och en partikel af det vatten, eller

flytande ämne, Som uti deffa käril och rör innehålles, måste,
ledan famma ämne kommit i stillhet, tryckas lika på alla Sidor, är
klart, emedan famma partikel eljest icke vore uti jämnyrgt, utan
skulle nödvändigt begynna at röras åt den led, där minsta
motståndet vore. ’

Om man med fingret tiltäpper et i båda ändar öppet glasrör
nb (Fig. 126), och nedfätter den öpna ändan a uti vatten; få
stiger detfamma allenast til en ringa höjd ac, hvilken är större
eller mindre , alt Som röret Sättes mer eller mindre djupt ned i
vattnet: och då tiltäppningen vid l borttages, ruSarvattnet med
häftighet up i röret famt, efter några gungningar öfver och
under vattenytan W^ stadnar vid famma höjd d. innuti fom
utanför röret. I)

Det

af en fpherifk eller fpheroidisk fuperficies, hvars radios Sr lika med
jordens. Vi få Iåtgre fram tilfålle at vifa hvad affeende härpå bör hafvas,
då afvågningar pä iångre håll Ikola forråttas.
b~) Den ikilnad, foin härvid rönes uti mycket fmala ror, härrör af
at. traction emellan rörets stdor och det flytande ämnet, fom däruti
inne-flutes ; äfven fom den lilla uphöjning, eller skälighet, fom vifar fig Vid
bråddarne af at större kåril. _ (

Herrar Geoffroy och Cakrc hafva funnit, at då et glasrör af 5

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 16:34:57 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/mechaniq/1/0166.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free