Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
na; få vele vi, Så mycket Som til vårt ämne hörer, underföfca
defs allmänna egenskaper.
205. Ät Luften ager tyngd, därom blifve vi på mer än et
Sätt öfvertygade. Vattnets stigande uti pumpar, och qvickfilfrets
uppehållande uti barometer-rör, kunna icke hafva någon annan
orfak än denna. De gamles: affky för Vactmm, fom de tillade
Naturen, och hvarmed de Sökte förklara vattnets stigande i
pampar, den förföll af Sig fjelf , då Gallilæus blef varfe a£ dstnne
stigning hade en gräns, och kunde icke bringas efver 36 fot.
Man föll häraf fnart på den tankan, at luftkretfen måste äga tyngd,
och at defs tryckning vore rätta orSaken til vattnets stigande; Samt
at denne tryckning måste stå i jämnvigt med en vatten-column
af 36’fots höjd.
Uti denna tanka blef man än ytterligare stadfäst, när
Torri-celli , Gallilæi Difcipel, viste at om man i stället för vatten
nyttjar qvickfidfver, hvars Specistca tyngd är 14 gångor större; få
fordras, til jämnvigtens åstadkommande med luftens tryckning,en
column, hvars höjd är lika få mycket mindre än 36 fot, Som
qvickfilfrets fpecistca tyngd är större än vattnets.
Han tog et glasrör AB (Fig. 148), af ungefärligen 3 fots
längd, hvilket i ena ändan A var öppet, men i den andra B
noga tiltäpt, eller hopafmält. Detta rör fylde han helt och hållit
med qvickfilfver, och fedan han med fingret tiltäpt defs öpna
ända, Satte han detSamma omvändt ned uti kärilet K k, Som lian
förut äfven fyldt til någon del med qvickfilfver; hvarefter lian
Äuteligen borttog fingret, och lämnade qvickfilfret uti röret åt
verkan af defs egen tyngd. Han fann därvid, at qvickfilfret väl
ned-fjönk et stycke, och lämnade et tomt rum Em efter fig; men
stadnade sluteligen vid mr til en höjd öfver qvickfilfver-ytan i
M-rilet, af omtrent 2g Franska tum, eller 31 verktum Svealkav
Denna höjd fann han likväl vara någon förändring underkastad,
den ena tiden emot den andra; och man liar fedan funnit 5 at den
ar det i anfeende til olika ställen af jordytan a).
Våra
Se längre fram; am Afvågnmgar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
