Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
m
vinner man Således icke ändamålet at emellan A och B erhålla
lugnvatten, eller en jämn vattenyta, utan måste’ Samma’ dämning
göras än högre. Härvid händer väl at vattenytan AC ånyo
stiger, men Som strömmens genomskärning vid C Sedan blifver alt
större och större, Så måste skilnaden, begge vattenytorne
emellan,-blifva alt mindre och mindre, alt fom därnningen fortSättes, til
deSs den stuteligen blifver omärkelig.
Om man nu, utan vederbörligt affeende på denna
omständighet, anlade stuffarne vid A och B efter vattenytans höjd ACf
och Sedan efter famma höjd dammen vid B; få skulle man, efter
fulländadt arbete, befinna fig uti den obehageliga ställning, at ef
allenast icke hafva erhållit lugnvatten emellan A och och ändå
hafva lagt stussen vid A djupare än fom vederbordt; och at icke
på annat Sätt kunna hjelpa fig härutur, än at antingen Sänka
strömmens botten, eller öka deSs bredd vid E. At öka dammens höjd
yid B, vore at än mera öka vattnets djup i stuSfarne.
400. Vid dammars anläggande för rörlige verk måste man
äf-ven ofta härpå hafva afSeende, om man eljest ej skall löpa fara
at antingen erhålla et mindre fall än man gjordt fig rakning på«,
eller ock at, utan tilstånd och mot fm vilja, göra updämning på
angränfande ägor eller andra of vanför belägne verk. Man hade,
til exempel, nödigt at vid B anlägga en damm til lika höjd med
Cb, och man hade icke tilstånd at mera höja vattenytan än til
vattenpafs med AC; få skulle man, utan vederbörligt affeende på
denna omständighet, lätt kunna råka i tilstånd at antingen icke
kunna ernå det ena, eller at nödgas öfverträda det andra.
401. Det är eljest denne omständighet Som ofta gör, at man
dömmer ganska oriktigt om rätta orSaken til öfverklagade
updäm-ningar å ägor eller angränSande verk. Man tror fig altid böra;
igenSöka honom uti de förändringar. Som kunna vara gjorde vid
de dammar eller verk, Som närmast ligga; och man antingen
glömmer eller icke vet, at de kunna- härleda fig ifrån andra längre
bort belägne.
Om vid en ström ligga flere verk A och B (Fig. 212), til
exempel, af hviika til det öfra A är allenast en dam-arm CD
anO 0 $ lagd
t i?
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
