Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
det Sättet, fom i Synnerhet vid Norska bergverken, eller
Kungs-bergs SilSvergruSvor, brukas til långa och föga djupa
vattulednin-gar för vattukonster, m. m., då tätheten emot vattnets
genomträngande någorlunda vinnes, dels igenom en stark stoppning
emellan stenarne med björnmossa: eller ock än bättre medelst
in-vändig beklädning med dy- eller bräntorf, hvarom vidare
förklaring med ritning kan Ses uti §. 16, där dambyggnad egenteligen
afhandlas.
b) Af huggen gråsten, uti qvadrig form, kunna de aldravackraste
och aldramäst biståndige rännor muras, til hvad djup öch bredd
Som erfordras, i Synnerhet för låga underfall, på en ftadig grund,
där rännan ej behöfver vara af någon betydande längd, och kan
Således med drägelig kostnad upföras, hälst på det fätt Som af
Herr Directeuren Nordwall blifvit påfunnit, och för första gången
verkstäldt vid Carl Gustaf Stads bruk uti Södermanland, eller vid
Eskilstuna stad, både för stångjärns- och knip hammar-byggnad.
Det förstås: at gråsten härvid bör vara huggen uti rät vinkel, och
efter lineal jämn på 5 Sidor, få at främsta kanterne paSfa nätt
på hvarandra: at höjden af hvarje hvarf blifver lika, få at vid
murningen längre och kortare stenar passa öfver hvarandras
skarfvar, på murmästare-vis, uti förband, och at inre sldorne af
rännan emot vattnet blifva Släta; men kunna på yttre eller 6:te
Sidan vara ojämna, och understödjas där med et par alnars tjock
mur af fprängd ohuggen sten, allenast väl stadigt lagd, utan murbruk.
Til täthetens vinnande emot vattnet, ar väl bekant at vid
slufsmurningar nyttja et bruk, eller få kalladt cement, fom
hårdnar uti vatten; men föm ämnet härtil pä astägfne orter är
mycket kostfamt, och stödjemurarne ockfå då böra updragas med en
myckenhet kalkbruk, få nyttjades här, istället för cement, at uti
fogorne inlägga fmala blystänger, gutne ungefär i form af et
Latinskt T, fom fedan med stampar vidare indrefs. På detta fättet
blefvo alla fogor fullkomligen täta, utan minsta tecken til vattnets
genomträngande,, och har fedan vid starkaste vinter icke heller
vifat Sig någon olägenhet af isning uti deffa rännor. Bottnarne
äro Sedan inlagde af plank på tjenlige dynstockar, och rännbröstet
K är
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
