- Project Runeberg -  Afhandling rörande mechaniquen med tillämpning i synnerhet til bruk och bergwerk / Del 2 /
205

(1794-1800) [MARC] [MARC] Author: Eric Nordewall, Sven Rinman
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

3:0, Det lärer utan påminnelfe förstås, at Sprunget, eller
öpningen för städskålens, järnhylfans och städets nedfättande, bör
vara noga uthuggit, innan fyrträden läggas och bindas tilfammans.
Likaledes at, om städstocken kan erhållas något tjockare och
längre eller djupare, än ritningen efter därhos stående Scala
utfät-ter, är det få mycket bättre.

4:0. Huru den fjäderaktige eller gungande underbäddningen
bör uti timrad kista vanligen göras, med de i kors underlagde
kästingar, brädbro och stödband, fes af Tab. XVI. uti plan och
profil, Fig. 1 och 2, med därvid följande förklaring (§, 86). Til
fyllning däremellan tages hälft fågfpån, famt däröfver stybbesblan-»
dad mo-jord.

5:0. Til befparande af 50 å 60 unga träd, hälst af
ungaqvist-fria tallar, fom för en fådan underbäddning erfordras, kan ock
i det stället nyttjas en fyllning uti den timrade och med
björn-moSSa väl stoppade kistan, til 6 å 7 qvarters höjd ifrån botten, af
en halftorr, mo-blandad gäs-lera, eller vefa, fom vanligen af
naturen har den egenskap at vara gungande, då den är af vatten
eller fyra mättad. Denne gäs-lera instötes då hvarftals väl jämn
och til vederbörlig höjd: belägges fedan med et hvarf näfver, och
däröfver tvänne vanliga broar i kors af dubbla fogstrukne
botten-bräder, fom följa nätt efter kistans inre väggar. Däröfver lägges
åter näfver, och på fidorne stoppas med björnmossa, atingen
jordfyllning kommer til gäs-leran. Städstocken ställes då därpå i den
ordning han bör hafva, fam af ofvannämde ritningar intagas kan.
När rummet få tillåter för kistans timring, är dock bäst, om
stocken kan komma at stå midtuti famma kista. Efter vanligheten
blockas med träldabbar emellan de brädlappar, fom "Spikas emot
timmer-väggen, och at deSfe stödbartd ej mä rubbas ifrån
städstocken, under Smidningen, slås däruti järndubbar, öfver och under
stödhandens ändar. För ftädstockens f junkning i första början,
ställes den 3 eller 4 tum högre, än han vid en lagom höjd bör emot
hammaren äga, hvilket noga efterfes, innan stocken med alfvare fästes.
Vid denna inrättning händer dock, likafom vid kafvelbro, at
stocken, under fmidning, med tiden tager för mycken fjunkning, då
C c. 3 dm

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 16:35:31 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/mechaniq/2/0221.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free