- Project Runeberg -  Afhandling rörande mechaniquen med tillämpning i synnerhet til bruk och bergwerk / Del 2 /
388

(1794-1800) [MARC] [MARC] Author: Eric Nordewall, Sven Rinman
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

stål. Gjutriing uti fandformor låter i fynnerhet väl göfä Sig.
Ferrrit-slaskan bör då vara af tackjärn uti tvänne’ cylindrer, fom
famman-Sättas vid ena ändan af välfens ban; men föm det blefve nog
kost«-famt ät hafva slerä Sådane förmslaskor, Så kunde icke många
valfar gjutas på et utstag, Som likväl vore nödigt för at nyttja någon
til detta ändamål enkom gjord mälmfättning.- Det Tärer fåledes’
blifva tjenligast at nyttja Sådane helgjorde lerform or, fom- här
för.-ut blifvit beskrifne, där en skickefig formare kan erhållas.

4:0. Det brukas väl at göra fyrkantige tappar på begge
än-dar af valfen, få at om eftdera’ fyrkanten skulle brista, Valfen då
kunde ändvändas öch den andra’ fyrkanten nyttjas; men’ Som’
detta ganska fällan händer, oeh valfen gemenligen förr utnötes påba*
nen än fyrkant-täppen brister, få tyckes denne förfiktighet vara
öfverstödig och äfven oläglig. Skadeligt är det ock ät göra den
fyrkantiga tappen få stor, at hörnen gå uforø rundtäppen, emedan
tackjärnet, vid gjutningen, då hindras uti fin krympning af de
öfverskjutande hörnen, fom gör’ järnet’ ötätt uti rundtappen, få at
den brister invid banen, fom med skada blifvif förfökt.

5:0. Uti tjocklek och längd göras valfar mycket olika. De
för skär- Och bändjärft Samt Vid messings-bruken mäst brukelige
aro antingen af den storlek, fom fes äf Tab, XXXVIII, Fig. 5,
eller ock något kortare, fom uti Fig. 29 finnas tecknade, allenast
af 7 tums längd på banen, efter nedanstående fcälä, fåfom
allmännast och minst köstfamme, där icke bredare ämnen än högst af 5
tum komma ät välfäs. Så korta valfar äga längsta bestånd, öch
kunde äfven vara tilräckeligé’ för tråbands Välsning vid
meffings-bruk, där fådane band ieke äro öfver fyra tum breda och styräs
undervalfarne genom en järrthylfa-, fom hindrar at de icke kunna
kasta fig åf någondera fidan. För fådan valsrting här dock blifvit
förfökt, at tackjärns-valfar icke varit nog biståndige emot’
mestingen, fom måste vassas kall och gör fåledes en stark påkänning. I
anfeende därtil brukas vid mestTngs-bruk-en frftidde valfar, fom
funnits starkast, då de förut värit brände til’ stål. Om gutne valfar
vore af tjenligaste ämne, borde de likväl vid mestings-verken här
i Riket-, äfven få väl fopa uti England, med befparing uti
kostnaden kunna nyttjas* 6:0»

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 16:35:31 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/mechaniq/2/0404.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free