Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Den moderna sammanslutningstankens uppkomst
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Huruledes arbetarna genom sina fackförbund erövrat sig ett avgörande
inflytande på den lön, för vilken arbetaren anser sig böra sälja sin
enda tillgång – arbetskraften – och härigenom också kunnat
åstadkomma en rimlig arbetstid och drägliga arbetsförhållanden. På det
politiska området ha även stora framgångar vunnits, de största genom
införandet av demokrati, varigenom förutsättningar för sociala
reformer till arbetarklassens fromma åstadkommits.
Tjänstemän och löntagare utanför den egentliga industrin vaknade
i allmänhet långt senare till insikt om sammanhållningens och
solidaritetens betydelse. Anledningen härtill var säkerligen att det
kapitalistiska trycket och utsugningen ej från början kändes så hårt för dessa
kategorier, men snart nog blev det klart även för dessa att enda
möjligheten till bevarad social ställning var organisation.
De organisationer, som bland dessa grupper ursprungligen bildades,
hade emellertid ej blicken öppen för nödvändigheten av samverkan och
samförstånd med industriarbetarnas organisation men likväl voro de
första trevande försöken till sammanslutning även här av största
betydelse för den fortsatta utvecklingen. Arbetare- och Kamporganisation
voro beteckningar som man ej gärna ville acceptera. Utvecklingen har
likväl visat huru starkt de lägre tjänstemännens och med dem likställda
löntagares intressen varit förbundna med industriarbetarnas och huru
resultaten av de senares kamp, fackligt som politiskt, även kommit
de förenämnda till godo. Det socialdemokratiska partiet har även
utvecklats från ett klasskampsparti med begränsad betydelse för endast
industriarbetare till ett demokratiskt folkparti för såväl handens som
hjärnans arbetare.
När Sveriges Lokomotivmannaförbund nu kan blicka tillbaka på en
25-årig verksamhet, så är tillfredsställelsen ej endast ägnad de vunna
interna resultaten utan även att det under de gångna åren kunnat
medverka till ökad förståelse och uppfattning om betydelsen av hela
arbetarståndets gemensamma strävanden. Att denna ökade förståelse också
varit ett nödvändigt komplement i organisationens utveckling torde av
alla och envar vid det här laget vara lika känt och vittnat som dess
utvidgning och fördjupning även i fortsättningen är en grundbetingelse
för organisationens existens.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
