Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Organisationsbildningar bland lokomotivpersonalen före tillkomsten av Sveriges Lokomotivmannaförbund
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Namnfrågan föranledde först en stunds diskussion. I allmänhet gjorde
sig därvid den meningen gällande att föreningens namn borde bli
sådant att föreningen framdeles kunde i sig inrymma hela landets
Lokomotivmannakår. Man enades slutligen om namnet "Svenska
järnvägarnas lokomotivförare- och eldareförening", ett namn, som två
år därefter ändrades till Sveriges Lokomotivförare- och
-Eldareförening. Beträffande stadgarna antog mötet det av kommittén framlagda
förslaget. Till föreningsorgan antogs vidare Svensk Jernvägstidning.
Till centralstyrelse valdes lokomotivförarna Joh. Qvist och Chr.
Hemberg (Landskrona-Helsingborgs järnv.), lokförare L. M.
Win-gren och eldare G. Nilsson (Helsingborg-Hessleholms järnv.) samt
lokförarna A. P. Forssberg och Aug. Nilsson (Skåne-Hallands
järnv.).
Revisorer blevo lokförarna J. V. Orre (Bergslagernas järnv.), Aug.
Lundin (Mellersta Hallands järnv.) och F. Ringblom (Ystad-Eslöfs
järnv.).
Styrelsen fick sitt säte i Hälsingborg. Vid varje i föreningen
representerad järnväg skulle utses en förtroendeman, med vilken
centralstyrelsen skulle äga att i första hand korrespondera.
Den fasta medlemsavgiften bestämdes till 10 kr. per år. Vid
invaliditet skulle utgå 500 kr. och vid dödsfall samma summa åt medlems
efterlevande.
Föreningen fick redan från början god anslutning och räknade i
början av år 1893 medlemmar från ett femtiotal järnvägar. Men
redan vid det konstituerande mötet förmärktes vissa åsiktsbrytningar,
bottnande främst däri, att man hade olika meningar om avgiftens
storlek. Det fanns vid mötet en stark minoritet som pläderade för en
årsavgift på 5 kr. och det visade sig snart, att när de ej fingo mötet
med härpå så begynte man i tysthet förbereda en utbrytning ur den
nybildade föreningen och startandet av en annan.
I Svensk Jernvägstidning för den 29 april 1893 (nr 7) fanns infört
följande upprop:
"Till
Lokomotivförare och eldare vid Sveriges Jernvägar.
På grund af uttalad önskan från flera af våra kamrater få vi
undertecknade härmed inbjuda samtliga vid Sveriges Jernvägar anställda
lokomotivförare och eldare till möte i Göteborg den 2 maj innevarande
48
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
