Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Organisationsbildningar bland lokomotivpersonalen före tillkomsten av Sveriges Lokomotivmannaförbund
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Över huvud taget ge föreningens årsmötesprotokoll intryck -av stor
livaktighet och -ett aldrig svikande intresse för de olika frågor, som
sammanhörde med lokmännens yrke och verksamhet. Det fanns en
elit av lokmän, som uppbar föreningen och förde den framåt, och
vilkas namn man regelbundet återfinner i dessa protokoll. Som
exempel på intresse och energi, då det gällde föreningens sak, kan
omnämnas, att man redan år 1895 hade lyckats att genom frivilliga
bidrag åstadkomma ett ståndar åt föreningen. Det var en av
föreningens ivrigaste förkämpar, lokförmannen A. G. Nyström, Harg,
som var initiativtagare till saken och som också förde den igenom.
S tandaret överlämnades till föreningen av Nyström vid 1895 års
årsmöte. Det förvaras nu inom glas och ram på lokomotivmannaförbundets
expedition, och en reproduktion av detsamma återgives å nästa sida.
Strejkvapnet var icke heller ett alldeles okänt instrument för
föreningens medlemmar, varom följande historia vittnar.
På hösten 1906 uppkom tvist mellan förvaltningen för Kalmar
järnvägar och dess personal, förorsakad därav att en extra stationskarl
Bark avskedats. Åtgärden hade enligt personalens mening
företagits på den grund, att Bark fungerat som ordförande i
Järnvägsmannaförbundets avdelning på platsen. Avdelningen hade vid ett av
sina möten behandlat en del befordrings- och andra personalfrågor och
därvid i ett antaget uttalande gått tämligen skarpt tillrätta med
järnvägens trafikchef, som ansågs ansvarig för en del vid järnvägen
existerande missförhållanden och orättvisor. Protokollsutdrag med
den antagna resolutionen inlämnades till direktionen. Denna då för
tiden enastående djärvhet av personalen att lägga sig i ledningens
dispositioner, upptogs synnerligen onådigt av den senare, som uttalade
sin "synnerliga förvåning över innehållet i resolutionen och särskilt
över däri förekommande obefogade och i otillbörliga ordalag
framförda klander mot trafikchefen" och man beslöt "att, då Bark genom
den väsentliga del han haft i tillkomsten, avfattandet och
offentliggörandet av förbemälda resolution uppträtt på ett sätt, som direktionen
icke kunde tolerera, avskeda Bark från sin befattning vid järnvägen."
Det hör till saken att den avskedade fick gå från sin anställning
samma dag han erhöll besked om förenämnda beslut; några sådana
formaliteter såsom viss uppsägningstid o. dyl. fäste man sig inte vid.
Hela denna historia var således ingenting annat än ett typiskt
maktövergrepp från en arbetsgivare, som ännu inte hunnit stifta tillräcklig
bekantskap med fackföreningsrörelsen.
54
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
