Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Förbundets verksamhet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
RESEERSÄTTNING.
JD eträffande reseersättningen så ha även separata framställningar
beträffande denna vid upprepade tillfällen förekommit. Sedan
Järnvägsstyrelsen icke beaktat förbundsstyrelsens förberörda
framställning i augusti 1917, men Kungl. Maj :t medgivit
krigstidstillägg på lokomotivtjänstpenningarna erhölls efter ny framställning
en förhöjning av reseersättningen med 50 % från och med den i jan.
1918. Då emellertid denna höjning mot den ständigt pågående
stegringen av livsförnödenheterna icke närmelsevis räckte ingick
förbundsstyrelsen till Järnvägsstyrelsen i mars 1919 med en anhållan i berörda
riktning, på vilken svar erhölls att någon höjning utöver redan vidtagna
sådana icke kunde äga rum. Sistnämnda förhöjning innebar att
reseersättningen utgick med 18 öre per tim. för dag, 27 öre per tim. för natt
(21-5) och 6 öre per tim. vid överliggning.
I slutet av 1919 ingick Kommunikationsverkens lönenämnd till
Kungl. Maj :t med förslag till höjning av reseersättningen för Statens
järnvägars personal till respektive 24, 30 och 8 öre men att natt skulle
räknas från kl. 22 till 5. Mot detta förslag ingav förbundsstyrelsen en
skrivelse, vari bl. a. påyrkades ytterligare förhöjning av
reseersättningen för S. J. personal, varjämte, liksom i framställningen i augusti
1917, begärdes att i den tid, för vilken beräkning av reseersättningen
till lokomotivpersonalen får ske, skall ingå även den tjänstgöringstid
som åtgår i samband med resa före och efter tågs avgångs- och
ankomsttid. Denna framställning medförde icke åsyftat resultat utan
biföll Kungl. Maj :t lönenämndens förslag.
Efterhand som det ekonomiska bakslaget kom under åren 1921 och
1922 gjorde Järnvägsstyrelsen upprepade försök att få en
nedsättning till stånd av reseersättningen, varvid den hänvisade till den i
olika repriser vidtagna nedsättningen av Allmänna resereglementets
ersättningsbelopp. Lönenämnden avstyrkte dock vid ett par tillfällen
och först under 1927 upptog den Järnvägsstyrelsens yrkande till
behandling och förbundsstyrelsen ingav i anledning därav en skrivelse
till nämnden, vari dels påvisades det obefogade i en nedsättning enligt
Järnvägsstyrelsens yrkande och dels upprepades yrkandet från 1919
om utsträckt tid för beräkning av reseersättning. Vid frågans
behandling inom nämnden voro personalorganisationerna representerade och
resultatet blev att visserligen blevo timbeloppen nedsatta till respek-
131
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
